|
Människokroppen
Andninsorganen och blodomloppet
1. Vad är en mitokondrie?
Svar Cellens kraftverk
2. Vad sker i cellens kraftverk?
Svar I kraftverket bryts socker ned till koldioxid och det är här som syret i luften behövs. När sockret bryts ned "frigörs" elektroner som syret tar hand om genom att binda till kolatomerna. Reaktionen kallas för cellandning och ger oss vår energi.
3. Vilken uppgift har näsan?
Svar. Näsan har flera funktioner. Näsan skall se till att luften har en lagom temperatur. Den har också slemhinnor och näshår där föroreningar fastnar
4. Vad sker i lungblåsorna?
Svar: I lungblåsorna sker utbytet mellan syre och koldioxid från blodet. Lungblåsorna finns i lungorna. Lungblåsorna har gott om blodkärl där syret kan binda till de röda blodkropparna. Samtidigt lämnar koldioxidet blodet. Koldioxid är inte bundna till några blodkroppar utan är löst i blodet i form av kolsyra.
5. Hur styrs vår andning?
Svar: Vår andning styrs av både viljan och automatiskt. Kroppen har hela tiden kontroll på hur mycket syre kroppen har i blodet. Det finns speciella celler i blodkärlsväggarna som mäter av detta. Andnigscentrat i hjärnan registrerar mängden och skickar signaler till lungans stora muskel, diafragman,
6.Vad heter den stora muskel som styr lungornas volym?
Svar Diafragma muskeln. Även revbensmusklerna hjälper till med andningen.
7. Hur försvarar sig kroppen mot infektioner i luftvägarna?
Svar: Precis som i näsan finns det gott om slemhinnor i luftrören. Det finns gott om blodkärl i slemhinnorna och därför också gott om vita blodkroppar som är vårt immunforsvar. Förutom slemhinnor finns det flimmerhår i luftrören. Flimmerhåren har till uppgift att fånga upp föroreningar i luften som passerar men också att hela tiden röra på sig och på det viset föra slemmet i luftrören uppåt. Skulle en bakterier få fotfäste i luftrören kommer de vita blodkropparna att döda bakterien och slemmet kommer att föra ut resterna av bakterierna.
8. Vad är en förkylning?
Svar: Förkylningar räknas som en övre luftvägsinfektion (ÖLI). Förkylningar beror på virusangrepp som orsakar irritation i luftrörens slemhinnor. Vi får ont och blir slemmiga i luftrören och i näsan. 
9. Sätt ut namn på andningsorganens delar.
10. Vad är astma?
Svar: Astma är en sjukdom där slemhinnorna i luftrören svullna och onormalt mycket slem bildas. Man får svårt för att andas. Människor med allergi eller rökare bruka oftare lida av astma.
11. Ge någon förklaring till varför det är farligt att röka.
Svar: De flimmerhår som finns i luftrören försvinner med tiden hos en som röker. Man får svårt att få bort slemmet i luftrören. Bakterier och virus kan på detta vis enklare angripa luftrören. rökare blir oftare sjuka i t.ex. en förkylning. När man andas in rök fastnar rökpartklarna kvar i lungorna. Rökpartiklarna kan man inte göra sig av med utan kapslas in av lungvävnad vilket försämra möjligheten för lungblåsorna att ta upp syre. Med tiden utvecklar rökaren sjukdomen KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Denna leder till slut till döden.
Ett annat argument till att inte röka är lungcancer. En rökare lider många gånger större risk för att drabbas av lungcancer än en person som inte röker. När man får cancer växer cellerna i vävnader helt okontrollerat. Detta gör att hela organ med deras funktion slås ut.
12. Varför har vi ett blodomlopp? Ge två exempel.
Svar: För att tillgodose att alla cellerna skall få näring och syre. Samtidigt som cellerna får näring och syre från blodet lämnar cellerna koldioxid och andra ämnen som cellerna inte behöver. Blodet har fler uppgifter, men det kommer jag till senare.
13. Vi har tre typer av blodkärl i kroppen. Vilka?
Svar. Artärer är stora blodkärl som transporterar blod från hjärtat. Venerna för blodet tillbaka till hjärtat efter att blodet varit i lungorna eller ute hos kroppens alla celler. Kapillärer är de minsta blodkärlen som är en sort förgrening från de större kärlen. Blodtrycket är inte högt i dessa. Kapillärernas väggar är tunna. detta gör att syre och andra molekyler kan ta sig genom väggen utan problem.
14. Vad heter hjärtats fyra hålrum
Svar: Vänster förmak och vänster kammare samt höger förmak och höger kammare.
15. Beskriv lilla kretsloppet.
Svar: Det lilla kretsloppet förser blodet med syre. Från höger hjärthalva går lungartären till lungorna. Där lämnar koldioxiden blodet och blodet syresätts igen. Blodet går sedan tillbaka till hjärtat via lungvenen.
16. Beskriv det stora kretsloppet.
Svar: Det stora kretsloppet ombesörjer alla kroppens celler med syresatt blod. Från hjärtats vänstra sida går blodet via stora kroppspulsådern (aortan) till kroppens alla artärer. Blodtrycket i artärerna är högt. Artärerna förgrenas och bildar till slut kapillärerna som når alla kroppens celler. Artärerna når även alla organ i kroppen. När blodet syresatt alla kroppens celler tranporteras blodet tillbaka via venerna till hjärtat.
I det stora kretsloppet passerar blodet kroppens olika organ. Vid tarmarnas tunna väggar kan blodet ta upp näringen från den nedbrutna maten. Näringen transporteras sedan till alla cellerna. När blodet når levern renas blodet från en del gifter. Detta sker även vid njurarna.
17. Vad är aortan?
Svar Stora kroppspulsådern
18. Vilken hjärthalva är mest kraftig?
Svar: Den vänstra. Det är den eftersom det stora kretsloppet är mycket större och kräver därför större kraft för att få blodet att nå till kroppens alla delar.
19. Vad är det som hindra blodet att rinna tillbaka till hjärtat när det skall ut i artärerna?
Svar Fickklaffar
20. Vad hindra blodet att rinna tillbaka till förmaKen från kammrarna?
Svar: Segelklaffar
Studera stora och lilla kretsloppet
21. Hur många slag slår hjärtat normalt per minut?
Svar? ca 60-70 Slag. detta varierar från person till person.
22. Vad är normalt blodtryck?
Svar 110/65. Varierar från person till person
23.Vad är ett kranskärl?
Svar hjärtats egna kärl som förser hjärtmuskeln med syre.
24. Hur regleras vårt blodtryck?
Svar: Vårt blodtryck regleras automatiskt Genom små receptorer i blodkärlen känner kroppen av hur högt trycket är. Behövs högre tryck ges signaler till hjärtat om att slå hårdare.
25. Hur kommer blodet tillbaka till hjärtat från fötterna när man står upp?
Svar: Muskelpumpen gör det möjligt för blodet att komma tillbaka till hjärtat från t.ex. benen. Eftersom blodtrycket är lågt i venerna kan inte blodet själv transporteras till hjärtat. Musklerna runt venerna trycker på kärlen och pressar blodet upp mot hjärtat. Klaffar hindrar blodet att rinna tillbaka till fötterna.
26. Vad menas med kondition?
Svar? Kondition är egentligen ett ord som säger hur pass en individ kan syresätta muskelcellerna. Personer med god kondition har stora möjligheter att syresätta musklerna då man har god lungkapacitet, många röda blodkroppar och ett friskt hjärta som kan pumpa med högt tryck. Kan man inte syresätta muskelcellerna bildas mjölksyra. Detta gör mycket ont. För att träna upp sina kondition behövs träning. Man ökar då hjärtats förmåga att pumpa ut blodet. Man kan också öka lungkapaciteten. Genom att kroppen behöver mer syre vid träning bildas fler röda blodkroppar som bär syret i blodet.
Del 2
Immunförsvaret och blodet
27. Blodets kan delas in i två delar. Vilka?
Svar: Plasman som utgör ungefär hälften av blodet består av salt, socker, hormoner och proteiner. Större delen av plasman är vatten och är färglös. Den andra delen av blodet är blodkropparna som är celler. Blodkropparna brukar delas in i röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
28. Vilken uppgift har de röda blodkropparna?
Svar De röda blodkropparna är de celler som binder syret i lungorna och för syret till alla våra celler.
29. Vad är hemoglobin?
Svar: I de röda blodkropparna finns ett protein som heter hemoglobin. I detta protein finns järnatomer (hemgrupper) och det är järnatomerna som via kemiska bindningar binder syreatomerna.
30. Varför är det viktigt at få i sig järn?
Svar: Eftersom de röda blodkropparna är i behov av järn är det viktigt att man få i sig järn via maten. Personer som äter mat med för lite järn brukar få anemi eller blodbrist.
31. Hur transporteras koldioxid i blodet
Svar: När koldioxiden transporteras i blodet bildas kolsyra vilket gör det syrefattiga blodet mer surt än det syrerika. En stor del av koldioxiden binder också till ett visst enzym (carboanhydras) kopplat till den röda blodkroppen. Detta enzym omvandlar koldioxiden til ett salt kalllat för karbonater. När dessa karbonater når lungan omvandlas de till koldioxid igen.
32. Vilken uppgift har blodplättarna?
Svar: Att få blodet att bilda en blodskorpa om man får ett sår. Annars hade det inte slutat att blöda. När man får ett sår drar blodkärlen ihop sig för att minska blodflödet. Blodplättarna tillsammans med proteinet fibrin blir "klibbiga" vilket gör att de röda blodkropparna kan fastna. På detta vis kougulerar blodet.
33. Vilken uppgift har de vita blodkropparna?
Svar: De fungerar som kroppens egna poliser och håller bakterier och virus bort från kroppen. Det finns olika typer av vita blodkroppar men de kommer vi att läsa om senare. Eftersom vi har större risk att få infektioner utanför blodkärlen är de flesta vita blodkropparna ute i vävnaden.
34. När skule en läkare vilja ta ett EKG?
Svar: För att se om hjärtat är friskt kan man ta ett EKG. (elektrokardiografi). Detta säger om hjärtat arbetar som den skall.
35. Ge Exempel på olika typer av blodprov och vad man kan se i dessa?
Svar:
- Sänkan -Ett prov för att se om man har/haft en infektion. de röda blodkropparna blir färre vid en infektion.
- Hb-värdet -för att mäta hur mycket hemoglobin de röda blodkropparna har.
- Elstatus -man mäter jonerna av tex natrium och kalium i blodet
Genom att studera blodets sammansättning kan man lättare sätta en diagnos på en patient. Givetvis finns det många fler prover än det som jag nämner ovan.
36. Vad är blodcancer?
Svar: Vid blodcancer växer antalet vita blodkroppar ohämmat. Yngre människor brukar lättare bli friska från denna åkomma. Kroppens vävnader tar skada vid för höga värden av vita blodkroppar
37. Vad kan en orsak vara till för högt blodtryck?
Svar: Det finns många orsaker till ett onormalt blodtryck. Överviktiga personer, rökare, dålig kondition osv.
38. Hur styrs vårat blodtryck?
Svar: Normalt styrs blodtrycket via sensorer i kärlväggarna. Blir trycket förändrat känner sensorerna av detta och ger signaler till hjärtat att rätta tilll trycket. Klarar inte kroppen av detta måste man ta läkemedel för att återfå normalt tryck. Högt tryck kan skada blodkärlen och för lågt tryck kan ge yrsel och svimningskänslor.
39. Vad menas med chock?
Svar: Det finns olika typer av chocker men sammanfattningsvis kan man säga att det är en rubbning av hjärtats arbete. Blodtrycket sjunker snabbt. Det är viktigt att personer med chock får läkarvård snabbt. Chock kan leda till döden.
40. Hur kan man se om en person är i chocktillstånd?
Svar: En person i chocktillstånd är blek och kallsvettig.
41. Vad beror kärlkrarmp på?
Svar: Det beror på förträngningar i hjärtats kranskärl. Detta leder till att hjärtmusklerna får mindre syre. Personer med kärlkramp får smärtor i bröstet vid ansträngning.
42. Vad menas med hjärtinfarkt?
Svar: Vid en hjärtinfarkt har något av hjärtats kranskärl helt täppts till. Delar av hjärtat får då inte syre. Detta leder till att denna del av hjärtat får kramp. Om personer med hjärtinfarkt inte kommer under vård snarast kan krampen sprida sig till hela hjärtat vilket leder till att hela hjärtat kommer att hamna i ett kramptillstånd (hjärtflimmer). Tillslut stannar hjärtat helt. I dag överlever fler personer en hjärtinfarkt. Detta beror på en bättre vård och att fler personer upptäcks ligga i riskzonen. Personer i riskzonen får oftast någon form av läkemedel.
43. Immunförsvaret kan indelas i två huvuddelar. Vilka?
Svar: Immunförsvaret delas in i specifika och ospecifika immunförsvaret. I början är det den ospecifika immunförsvaret som arbeta och angriper allt främmande i kroppen.
44. Vad heter den blodkropp som är ansvarig för den första delen av det ospecifika immunförsvaret?
Svar. Makrofagen
45. Förklara hur det ospecifika immunfösvaret fungerar?
Svar: När en makrofag hittar en främmande kropp,kanske en bakterier, då kommer makrofagen att innesluta den främmande kroppen. Den främmande kroppen kommer att brytas ned inuti makrofagen.
Bakterier har egna proteiner som makrofagen tar till sin yta. Makrofagen visar sedan upp dessa proteiner för nästa del av immubnförsvaret, nämligen det specifika.
46. Hur kan makrofagen öka immunförsvaret möjlighet att bekämpa en inkräktare?
Svar: Genom att släppa ut interleukiner. Interleukiner är proteiner och det finns olika interleukiner som har olika egenskaper. Makrofagen kan släppa ut interleukin 1 och 6. Då höjs kroppstemperaturen och man får feber. Andra interleukiner kan vidga blodkärlen så att mer blod kan komma fram snabbare och på det viset kommer de vita blodkroparna också fram snabbare.
47. Beskriv det specifika immunförsvaret.
Svar: Det specifika immunförsvaret angriper inte alla främmande kroppar inuti kroppen på samma gång. För att det specifika immunförsvaret skall arbeta krävs att den främmande kroppens antingen (proteiner) visas för lymfocyterna. När detta gjorts av makrofagen mognar olika lymfocyter, T-lymfocyter och B-lymfocyter. Det som framför allt kännerteckna denna del av immunförsvaret är att det bildas antikroppar som fungerar som misiler för just den främmande kropp som makrofagen en gång visade. Antikroparna kommer att täcka hela den främmande kroppens yta och därmed kan den främmande kroppen längre inte fungera utan dö med tiden. När inkräktaren bekämpats blir endast en minnescel kvar. Denna komer att bevaka vårt blodomlopp utifall att samma inkräktare kommer tillbaka igen.
48. Vad menas med inkubationstid?
Svar: Med inkubationstid menas den tid från det att man blivit infekterad tills dess att sjukdomen bryter ut.
49. Vilken uppgift har blodplättarna/trombocyterna?
Svar: Blodplättarna kan med hjälp av speciella proteintrådar (febrintrådar) täppa igen ett blödande sår. Först bildas ett nät av febrintrådar som både trombocyter och röda blodkroppar fastnar i. Detta nät av trådar och blodkroppar stelnar och bildar en sårskorpa.
|
