pluggano.se © 2007 • Privacy Policy • Terms of Use

 

Nyheter

Inget inlagt.

 

 

 

 

• 

 

   Hem     Biologi     Kemi     Kontakt     Naturvetaren svarar

 

                                                          

 

Människokroppen

Hud och skelettet

 

1. Vilket är kroppens största organ?

Svar: Eftersom huden täcker hela kroppens yta men även en del av insidan av kroppen tex tarmarna, är huden vårt största organ.

 

2. Vilken är hudens uppgift?

Svar:

1. Huden håller främmanda ämnen utanför kroppen.

2. Skyddar kroppen från slag

3. Skyddar kroppen från farlig solstrålning 

4. Bidrar till vätske och värmebalansen

 

 

3. Vilka delar kan man dela in huden i?

1. Överhud

2. Läderhud

3. Underhud

 

4. Vad heter överhudens yttersta lager?

Svar: Överhudens yttersta lager heter hornlagret.

 

 

5. Vilken nytta gör överhudens yttersta lager?

Svar: Hornlagret är mycket tätt och släpper inte igenom vatten. Hornlagret består av platta döda hudceller som är uppbyggda av keratin. Detta gör hornlagret hårt och motståndskraftigt mot bakterier. Hornlagret slits ständigt och nya celler ersätter de celler som nöts bort i hornlagret.

 

6. Vad gör pigmentcellerna i huden?

Svar: När man solar blir huden brun. Detta beror på att det finns pigmentceller som skyddar kroppen från de farliga uv-strålarna. Pigmentcellerna finns i överhuden.

 

7. Hur kommer det sig att läderhuden fått sitt namn tror du?

Svar: Läderhuden består bland annat av elastiska fibrer som gör huden läderartad.

 

8. Varför blir man rynkig när man blir gammal?

Svar: När man blir äldre bryts de elastiska fibrerna ned och då blir man rynkig. Solens strålar och rökning påskyndar hudens åldrande och rynkorna kan komma tidigare.

 

9. Var i huden finns blodkärlen och känselcellerna?

Svar: Läderhuden är rik på blodkärl och känselceller.

 

10. Var i huden finner man talg och svettkörtlar?

Svar:I läderhuden finner man talg och svettkörtlar.

 

11. Vad gör talget och svettet för nytta?

Svar: Talget gör huden smidig och svettet reglerar kroppstemperaturen.

 

12. Vilken funktion har underhuden?

Svar: I underhuden har vi mycket fett. Fettet skyddar både mot kyla och mot stötar. Eftersom fettet innehåller mycket vatten fungerar underhuden som vattenförråd.

 

13. Ge information om olika hudskador.

Svar: Hudcancer kan beror på för mycket solande. Har man solat så mycket att man fått allvarlig brännskada skall man se upp. Har man förändringar i huden som inte läker eller blir större och klia skall man uppsöka läkare.

 

Vid vanliga brännskador skall man kyla huden med kallt vatten. annars kommer värmen i skadan att gå djupare in i huden och ge en värre hudskada. Man skall tänka på att huden är skadad vid en brännskada och bakterier kan komma in. Man förlorar dessutom mycket vatten vid en brännskada.

 

 

14. Vilken funktion har skelettet?

Svar:

1. Skydd för kroppen inre organ

2. Stadga till kroppen

3. Lager för mineraler (kalcium och fosfor)

4. Bildar blod

 

15. Vilka olika bentyper har vi i kroppen?

Svar:

1. Rörben (armar och ben)

2. Platta ben (skuldror och bäcken)

3. Tärningsformade ben (handen)

4. Oregelbundna ben (ryggkotor)

 

16. hur är skelettet uppbyggt?

Svar: De runda benen är uppbyggda av en mjuk insida och en hård utsida. Insidan består av röd och gul benmärg. I den röda benmärgen tillverkas blodet och den gula benmärgen består till större delen av fett. Runt benet finns en benhinna. I benhinan fins det känselceller och blodkärl.

 

17. På vilket sätt kan skelettet lagra mineraler?

Svar: Som jag sagt tidigare lagrar skelettet mineraler. Om det är gott om calcium och fosfor i blodet lagras detta i skelettet. Osteoblaster är små celler som celler som bygger upp benen när de lagrar mineralerna. Osteoklaster bryter ned skelettet och frigör mineralerna om nivån av dessa är för låg i blodet.

 

18. Vad heter de olika lederna i kroppen?

Svar:

1. Kulled (höftled)

2. Gångjärnsled (fingar och tår)

3. vridled (För att vrida huvudet)

 

19. Varför sliter inte benen på varandra i lederna?

Svar: För att inte skelettet skall slita på varandra i lederna finns det brosk. Det finns också ledvätska som gör att benen glider lätt i leden. För att benen i leden skall hållas på plats finns det ledband som sköter detta. Ibland kallas ledbanden för ligament.

 

20. Ge information om olika skador man kan få i skelettet.

Svar: Benbrott beror på att ett ben har gått sönder. detta gör mycket ont. Man kan förlora stora mängder blod vid en lårbensfraktur. Därför sätter man ibland in blodproppsförebyggande medeciner vid lårbensfrakturer. Andra benbrott gör man inget åt. Revben och tummar är inget man normalt gör något åt utan det får läka som det vill. 

 

Ryggont kan beror på många anledningar. Onormal ställning under lång tid kan ge värk i ryggen. God träning kan motverka ryggont.

Vid värre skador kan diskarna mellan kotorna skjuta ut mellan kotorna. Disken kan klämma på en nerv, vilket ger en mycket stark smärta. Detta kallas för diskbrock. Diskbrock kan man få om man lyfter på fel sätt. Vid svåra fall opererar man diskbrock annars är det sjukgymnastik som gäller.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

Rekommenderade länkar

 

 

Rökning

 

OBS Inget för känsliga tittare

 

Rökning1

 

Rökning2

 

Andningsorganen

 

Andnigsorganen

 

Stora och lilla kretsloppet

 

Blodcirkulationen

 

Hjärtat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hjärtat slår normalt 60-70 slag per minut. Blodtrycket är normalt 65/110. Det undre värdet säger hur högt trycket är i vilofasen. Dvs hur högt trycket är mellan kontraktionerna. Det övre värdet säger hur högt trycket är under arbetsfasen. Dvs under själva kontraktionen.

 

Hjärtat själv är en stor muskel som aldrig vilar. Hjärtat behöver mycket syre och det får hjärtat via sina egna kärl, kranskärlen.

 

Blodtryck och muskelpumpen

 

Vårt blodtryck regleras automatiskt Genom små receptorer i blodkärlen känner kroppen av hur högt trycket är. Behövs högre tryck ges signaler till hjärtat om att slå hårdare. Muskelpumpen gör det möjligt för blodet att komma tillbaka till hjärtat från t.ex. benen. Eftersoom blodtrycket är lågt i venerna kan inte blodet själv transporteras till hjärtat. Musklerna runt venerna trycker på kärlen och pressar blodet upp mot hjärtat. Klaffar hindrar blodet att rinna tillbaka till fötterna.

 

Kondition

Kondition är egentligen ett ord som säger hur pass en individ kan syresätta muskelcellerna. Personer med god kondition har stora möjligheter att syresätta musklerna då man har god lungkapacitet, många röda blodkroppar och ett friskt hjärta som kan pumpa med högt tryck. Kan man inte syresätta muskelcellerna bildas mjölksyra. Detta gör mycket ont. För att träna upp sina kondition behövs träning. Man ökar då hjärtats förmåga att pumpa ut blodet. Man kan också öka lungkapaciteten. Genom att kroppen behöver mer syre vid träning bildas fler röda blodkroppar som bär syret i blodet.