|
Till studieuppgifterna
Människokroppen
Immunförsvaret och blodet
Allmänt om blodet
Blodet består av blodplasma och blodkroppar. Blodkropparna är levande celler och bildas i benmärgen. Det finns röda blodkroppar (erytrocyter) och vita blodkroppar (leukocyter). De röda blodkropparna transporterar syret i blodet. De vita blodkropparna utgör vårt immunförsvar. Blodplättarna som också är en slags cell i blodet gör att blodet koagulerar när man blöder. När man skär sig och det börja blöda, bildas ett nät av proteinet fibrin. I detta nät fastnar både de röda blodkropparna och blodplättarna. På detta vis bildas en sårskorpa när blodet stelnar.
I de röda blodkropparna finns ett protein som heter hemoglobin. Proteinet hemoglobin har 4 hemgrupper med järnatomer. Syret som de röda blodkropparna transporterar binder till järnet i hemgrupperna. Vid cellerna släpper de röda blodkropparna syret och tar i stället upp koldioxiden från cellerna. Koldioxiden transporteras löst i blodvätskan som kolsyra. Koldioxiden kan också bindas till ansra ställen i de röda blodkropparna. I de röda blodkropparna finns ett protein som heter karboanhydras. Detta protein omvandlar koldioxiden till bikarbonat. Vid lungorna återbildas koldioxiden från bikarbonatet och kolsyran.
Immunförsvaret
Kroppens immunförsvar är svårt att förklara av den anledning att kroppens immunförsvar reagerar olika på olika former av infektioner. Nedan visas ändå hur kroppens olika delar av immunförsvaret samarbetar för att bekämpa en inkräktare i kroppen.
__________Ospecifika _____ _____Specifika__________
Minnescellen är en cell som kommer ihåg en inkräktare. Skulle inkräktaren komma tillbaka kommer minnescellen snabbt att aktivera antikroppsbildning. På detta vis kommer man inte få några sjukdomssymtom när inkräktaren bekämpas.
Personer med allergi får en immunorespons på ett ämne,tex nötter. När man äter nötter för första gången kan immunförsvaret få för sig att något ämne i nöten är en inkräktare. Andra gången man äter det startar en immunorespons. De vita blodkropparna utsöndrar histaminer för att få mer vita blodkroppar att strömma till för att bekämpa det främmande ämnet. När detta händer svullnar slemhinnor och man kan få utslag. Nötallergi är en farlig form av allergi och leder ofta till svåra besvär med att andas. Personer med allvarlig allergi får medeciner att bära med sig för att häva histaminets verkan.
När man vaccinerar sig får man en dos av ett försvagat virus. Det försvagade viruset kommer att brytas ned av immunförsvaret och det kommer att bildas en minnescell. Skulle man sedan bli smittad av samma virus på riktigt har man en minnescell som effektivt kommer att aktivera antikroppsbildningen.
Blodgrupper
 Vissa av blodcellerna har egna proteiner på ytan. De har också antikroppar mot varandra. Därför kan man inte ge blod till varandra hur som helst.
0-blod har antikroppar mot A och B men inga egna proteiner på ytan, därför kan man ge denna grupp till alla.
A-blod har A proteiner på ytan och antikroppar mot B Kan ta emot A och 0 blod.
B-blod har B proteiner på ytan och antikroppar mot A. Kan ta emot B och 0 blod.
AB-blod har A och B proteiner men saknar antikroppar. Eftersom AB blod inte har antikroppar kan de som har denna grupp få blod från vem som helst.
Sjukdomar
Åderförkalkning
Vid åderförkalkning har artärerna slammats igen och mindre blod kan komma fram till vävnaderna. Händer detta i hjärtats egna små kärl, kranskärlen, kan personen få starka smärtor eftersom hjärtmusklen krampar pga att det blir mjölksyra musklen. Denna sjukdom kallas för kärlkramp eller agina pectoris.
Vid hjärtinfarkter har kranskärlen helt täppts till. När detta sker får delar av hjärtmusklen ingen syre och börja krampa. Detta leder till starka smärtor. Om krampen inte behandlas kan krampen spridas till hela hjärtat. Detta är ett farligt tillstånd och det är en stor risk att hjärtat stannar helt. Man kan även få hjärninfarkter på samma sätt som hjärtinfarkter.
Analys av hjärta och blod
Genom att analyserar blod kan man finna många sjukdomar.
SR- sänkningsreaktion. Man kan se om man haft en infektion.
Leverstatus- Man kan se om levern inte jobba som vanligt
Elstatus- kollar om njurarna fungerar normalt
troponinin- kollar om man haft hjärtinfarkt
Blodsocker- kollar om man har diabetes
Elektrokardiografi
EKG mäter de elektriska signalerna i hjärtat. Vid infarkter förändras dessa och man kan se det genom förändringar i EKG kurvan. Vanligen kollar man efter ST sänkningar eller ST höjningar.
KÄLLA: Kalumet
|
