TILLBAKA
1. Hur förökar sig en cell?
Svar: Celler förökar sig genom celldelning.
2. Varför måste vi äta och andas?
Svar: För att skapa energi. Energi krävs också för att bygga alla de proteiner som styr och verka i kroppen. Vi behöver också energi till att röra oss. I maten finns byggstenar till våra celler
3. Beskriv förbränningen.
Svar: I kraftverket förbränns druvsocker och syre till energi som kroppen sedan ta vara på. I denna förbränning (cellandning) bildas också koldioxid
Druvsocker + syre 
energi + koldioxid + vatten
Ni som kommer ihåg fotosyntesen ser att vår förbränninga är fotosyntesen fast baklänges.
4. Rita en cell med dess organeller.
Svar:
5. Vad sker i proteinfabriken?
Svar: Proteinfabriken, ribosomen, tillverkar de proteiner som behövs i kroppen.
6. Vad gör proteinerna?
Svar: Det finns olika typer av proteiner då de har olika funktion. Vissa proteiner transporterar saker (transportproteiner) medans andra fungera som enzymer som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen. andra proteiner kan höja kroppstemperaturen.
7. Vad har vi vårt DNA till och var finner man DNAt i cellen?
Svar: I cellkärnan har vi vårt DNA (deoxyribosnukleinsyra). Vårt DNA brukar man säga vara vårt arvsanlag. DNAt är en mall till alla våra proteiner. När ett protein behövs i kroppen ser cellkärnan till att det bildas en proteinmall för just det protein som behövs. Sedan transporteras den mallen till proteinfabriken i cellen som tillverka själva proteinet.
8. Vad gör reningsverket?
Svar: Reningsverket eller lysosomen har till uppgift att bryta ned och avlägsna sådant som inte hör hemma i cellen. Det kan vara främmande partiklar men även proteiner som blivit missbildade. Lysosomen omsluter det som skall brytas ned och för det sedan till ytan av cellen där det kastas ut.
9. Vad menas med att vårt cellmembran är semipermeabelt?
Svar: Cellmembranet är semipermeabelt, vilket betyder att det släpper in och ut vissa ämnen. Ämnen som är för stora måste transporteras in i celler med hjälp av transportprotein. Ett sådant är socker som måste transporteras med hjälp av proteinet insulin.
10. Beskriv hur organen byggs upp av vävnader och celler.
Svar: Du består av ett hundratal olika typer av celler det kan vara t.ex. muskelceller, nervceller, fettceller, blodceller eller hudceller.
Flera celler som sitter samman bildar vävnader. T.ex. då flera hudceller sitter ihop bildar dessa hudvävnad. Hela vår hud räknas som ett stort organ. Huden är faktiskt vårt största organ
11. Beskriv celldelningen.
Svar: Våra celler förökar sig genom celldelning. Det betyder att cellerna delar sig. En cell blir två. Två blir fyra och fyra celler blir åtta celler. Denna vanliga celldelning kallas mitos.
12. Beskriv nedbrytnningen av föda i munnen.
Svar: Från den stund då du tar in mat i munnen börjar genast maten att brytas ned. Dels har du en mekanisk nedbrytning då du tuggar maten men också en kemisk nedbrytning då proteinet amylas börjar bryta ned stärkelse till enkla sockerarter. Maten finfördelas med salivet. Maten måste tuggas för att göra näringen åtkomlig för de enzyer som skall bryta ned näringsämnena.
13. Hur kommer maten från munnen till magsäcken?
Svar: Vi har muskler i svalget som gör en sväljrörelse och tvingar ned maten till struphuvudet. I struphuvudet har vi både luftstrupe och matstrupe. För att inte maten skall hamna i luftstrupen finns ett lock som täpper till luftstrupen när man sväljer. Maten transporteras sedan till matstrupen som består av starka muskler som pressar ned maten till magsäcken. Man kan stå på händer och dricka vatten. Matstrupens muskler är så pass starka så att de kan pressa vattnet upp till magsäcken.
14. Hur bryts maten ned i magsäcken?
Magsäcken har stora muskler som knådar maten när den kommer ned. Så fort man känner doften av mat utsöndras magsaft. Denna innehåller bland annat saltsyra som dels är med och bryter ned maten men tar också död på en del bakterier som råkat följa med maten ned. Magsaften innehåller också enzymet pepsin som bryter ned proteinerna i maten. För att inte saltsyran och pepsinet skall bryta ned vår egen magsäck har vi ett skyddande lager med slem. I magsäcken har vi alltså både kemisk (enzymer) och mekanisk (knåda) nedbrytning
15. Vad heter tunntarmens första del?
Svar: Tunntarmens första del heter tolvfingertarmen
16. Vad sker i tolvfingertarmen?
Svar: Tolvfingertarmen är tolv fingrar lång. I tolvfingertarmen sker den egentliga kemiska nedbrytningen. Först skall pH:t höjas för att inte ta död på de proteiner som behövs för att bryta ned maten. Det gör det genom att bukspottkörteln utsöndra bukspott. I bukspottet finns också enzymer som bryter ned stärkelse och proteiner. För att bryta ned fett krävs galla från gallblåsan. Det är levern som producerar galla. All den näring som finns i maten (kolhydrater, fetter och proteiner) är för stora molekyler för att kunna tas upp genom blodkärlsväggarna i tunntarmen. Det är därför de måste brytas ned till sina beståndsdelar.
17. Vad sker med all näring i kroppen?
Svar:
Näringsämne Bryts ned till Används till
Kolhydrater Druvsocker Energi
Fetter Glycerin och fria fettsyror Energi och skyddande fett
Proteiner Aminosyror Kroppsegna proteiner
18. Vad sker i tunntarmen?
Svar: Tunntarmen är upp till 6 meter lång. Det är i tunntarmen den mesta näringen sugs upp från maten som nu brutits ned till sina beståndsdelar.
19. Hur kan tunntarmen ta upp all näring ur maten?
Svar: För att få så stor yta som möjligt är tunntamens insida starkt veckad. De små blodkärlen har inga problem med att ta upp de nedbrutna näringsämnena genom blodkärlsväggen när näringsämnena är nedbrutna i sina minsta beståndsdelar. Speciellt inte heller när tarmytan är så stor
20. Vad sker i tjocktamen?
Svar: Tjocktarmen är ca 1.5 meter hos en fullvuxen person. I tjocktarmen finns det gott om bakterier som bryter ned den näring som vi själva inte lyckats bryta ned. De producerar dessutom vitaminer. När bakterierna dör kan vi i tjocktarmen ta upp denna näring. I maten från tunntarmen är det fortfarande mycket vatten. Det är i tjocktarmen som allt vatten sugs upp. det är viktigt att vara rädd om bakterierna i magen. Man skall tänka på att äta grovt bröd och mycket grönsaker.
21. Vad har vi för nytta av blindtarmen?
Svar: Blindtarmen hittar man där tunntarmen övergår till tjocktarm. Den är som ett litet bihang på ca 10 cm. Den har en funktion i immunförsvarret. Man kan få inflamation i denna, och då operera man bort den helt och hållet.
22. Vad heter den sista deln av tarmkanalen?
Svar: Ändtarmen och den har en stor ringmuskel som vi själva kan kontrollera. Vi kan välja när vi skall bajsa eller om vi skall hålla oss.
23. Behöver vi bara kolhydrater fett och proteiner?
Svar: Nej, vi behöver också vitamin A,D,E,K som är fettlösliga. Vi behöver också vitamin B,C som är vattenlösliga. Om man inte får i sig vitaminer kan man få mycket allvarliga sjukdomar såsom skörbjugg. Denna orsakas av brist på C-vitamin som behövs till proteinet kollagen. Denna ingår i flera celler. Symtom på skörbjugg är blödningar från bland annat tandkött. Sammanfattningsvis kan man säga att vitaminerna samverkar med kroppens proteiner och på det viset är med i de kemiska reaktioner som sker i kroppen. Inga vitaminer inga fungerande proteiner och därför inga fungerande celler.
Mineraler behövs också till våra proteiner. Hemoglobin som transporterar syre i blodet behöver tillexempel järn. Får man inte i sig järn får man blodbrist. Mineralen zink ingår i det som kallas zink-fingers. Dessa läser av vårt DNA och får vi inte i oss zink kan det ge allvarliga komplikationer. Fosfor och kalcium ingår i skelettet och behövs därför i stora mängder.
