Materia, längder, areor och volymer

Begrepp att förstå och kunna använda 

- Atom

- Sammansatta ämnen

- Molekyl

- Grundämnen

- Kondensation

- Materia

- Massa

- Densitet

- Beräkning av:

     a) Längdenheter (mm, cm, dm, m)

     b) Areaenheter (mm², cm², dm², m²)

     c) Volymenheter (mm³,cm³, dm³, m³)

- Enhetsomvandling av samtliga enheter ovan

Atomen

Här på jorden är allt uppbyggt av atomer. Atomen i sig är uppbyggd av en atomkärna och runt denna cirkulerar elektroner som är mycket mindre än kärnan. Elektronen har dessutom väldigt liten massa.

Atomkärnan är uppbyggd av protoner som är positivt laddade. För att hålla samman kärnan finns neutroner som är neutrala eller saknar laddning. Antal protoner är samma i antal som elektroner i en atom. Atomen är på detta vis oladdad. Atom betyder odelbar.

Kör simuleringsprogram

Molekyler

Atomer binder gärna till varandra och bildar molekyler. De flesta ämnena i naturen består av olika atomer som sitter ihop. Dessa ämnen kallas sammansatta ämnen eller kemiska föreningar. Vatten är ett sådant ämne              Bild av koldioxid

Ibland binder atomer av samma slag till varandra. de bildar molekyler med atomer av samma sort. Dessa ämnen är grundämnen.Syrgasmolekylen är ett grundämne

Bild av syrgasmolekyl

De tre aggregationsformerna

Vatten kan vara flytande och det är väl så vi ser på vatten. På vintern stelna vattnet till is. Vattnet får då fast form. Om man kokar vatten till över 100 grader celcius övergår vattnet till vattenånga. Vattnet övergår då till gasform.

Nästan alla ämnen kan inta dessa tre former,fast, flytande och gasform

Det som avgör vilken form ett ämne har är temperaturen. Även lufttrycket avgör.

Kör simuleringsprogram

Vatten i gasform övergår till vattendroppar

När vattnet är i gasform binder inte vattenmolekylerna till varandra. De rör sig för fort för att kunna binda till varandra. Om man snabbt sänker temperaturen hos vattengasen kommer vattenmolekylerna att röra sig saktare och till sist kommer vattenmolekylerna at binda til varandra. Det bildas då vattendroppar. Detta kan du själv prova när du andas ut när det är kallt. Du kommer att se att det ryker ur munnen när du andas ut. Detta kallas för kondensation.

Massa

Allt som man kan väga sägs bestå av materia. Det finns flera saker du inte kan väga. Ljud eller ljus kan du inte väga. Enheten för massa är gram och man kan sätta olika prefixer framför enheten för att berätta hur många gram man har eller hur stor del av ett gram man har.

Visste du att förr använde man skålpund eller korn som mått. Detta var inte speciellt noggrant. Man bestämde då att en liter vatten (1dm³ vatten med temperaturen 4⁰C) skulle väga 1000g eller 1Kg.

Enhetsbyten

Hur många hektogram är 1545 g?

Lösningsförslag

Du måste lära dig prefixerna nedan

hekto betyder 100. Vi har ettusen femhundra fyrtiofem. Hur många hundra är det? jo 15,45. Alltså har vi 15.45Hg

Densitet

När man beräknar densitet tar man föremålets massa och delar med föremålets volym.

Densitet = Massa 

                Volym

Två föremål med samma volym, de är alltså lika stora, kan väga olika mycket. Det ena föremålet har högre densitet än den andre.

Räkneuppgift

Ett föremål har massan 2 kg och volymen 4 dm³. Hur stor blir föremålets densitet?

Lösningsförslag:

2kg   =0,5kg/dm³

4dm3

Kör simuleringsprogram

Längdenheter

Det finns en mängd olika enheter för längd. Detta beror på att man i olika kulturer har mätt sträckor. Vi har fortfarande kvar en del av längdenheterna i vårt samhälle. Aln är sträckan från armbågen till fingrarnas topp. Fot är längden på en fot och tum är längden på en tumme.

Eftersom alla inte har lika långa fötter och tummar är det systemet inte bra. Man införde ett mer tillförlitligt system. Man införde metersystemet. Metersystemet bygger på att man tog avståndet mellan nordpolen och ekvatorn och delade med 10 000 000. I dag använder man ljuslängder för bestämning av en meter.

För att mäta en sträcka behöver man verktyg. Måttband, tumstock, linjal kan vara exempel på detta. Vill man vara mycket noga i sina mätningar kan man använda skjutmått eller mikrometer.

Tumstock

Skjutmått (Joaquim Alves Gaspar)

Ibland kan meterenheten vara lite tokig att använda för att beskriva en sträcka eller längden på ett föremål. Därför sätter man prefixer framför.

Prefixer

Prefix         betydelse          positionsytemet 

 milli           Tusendel            0,001

centi           Hundradel          0,01

deci            Tiondel              0,1

hekto          hundra              100

kilo             tusen                 1000

En millimeter är en tusendels meter. En meter som delats i tusen lika bitar.

En centimeter är en hundradels meter. En meter har delats i hundra lika bitar.

En decimeter är en tiondels meter. En meter har delats i tio lika stora bitar.

En kilometer är tusen meter.

Enhetsomvandling

Räkneexempel

2,4dm =             mm

När du omvandlar mellan längdenheter:

1.  Gör först om till meter

2,4dm = 0.24m  Deci betyder ju tiondel och därför har vi 2 tiondelar och fyra hundradelar.

2. Omvandlar meter till den enhet som efterfrågas

Milli betyde tusendel. Vi har 0.24 m. lägg på en nolla på tusendelspositionen och då kan du se att det blir 240 mm.

Area och volymberäkning

När du beräkna area beräknar du hur stor yta ett föremål har. På en rektangulär yta räknar du

längden * bredden