|
Översätt till arabiska
Vad är liv?
Målbeskrivning
För betyget E skall du
– Ha kunskap kring kroppens celler samt funktion och samverkan. Du skall också kunna föra utvecklade diskussioner kring området.
– Du skall kunna genomföra en laboration och dra enkla slutsatser från resultaten.
– Du skall kunna använda kunskaperna i relitivt enkla resonemang.
För betyget C
– Ha kunskap kring kroppens celler samt funktion och samverkan. Du skall också kunna föra utvecklade diskussioner kring området.
– Du skall kunna planera och genomföra en laboration och dra utvecklade slutsatser från resultaten samt analysera resultatens rimlighet.
– Du skall kunna använda kunskaperna i utvecklade resonemang.
För betyget A
– Ha kunskap kring kroppens celler samt funktion och samverkan. Du skall också kunna föra välutvecklade diskussioner kring området.
– Du skall kunna planera och genomföra en laboration och dra välutvecklade slutsatser från resultaten samt analysera resultatens rimlighet. Du skall kunna se felkällor och ge förslag på förbättringar.
– Du skall kunna använda kunskaperna i välutvecklade resonemang.
Följande begrepp skall du vara bekant med:
1. DNA, dioxyribosnukleinsyra.
2. Cellkärna.
3. proteinfabrik (ribosom).
4. Kraftverk (mitokondrie).
5. Cellandning.
6. Lysosom.
7. cellvägg.
8. Cellmembran.
9. Klorofyll.
10. Cellsaftrum.
11. Carl von Linne.
12. Bakterie.
13. Virus.
14. Vilospor.
15. Nedbrytare (destruent).
16. Inkubationstid.
17. Epidemier.
18. Antibiotika.
Från lektionen
Typiskt för allt levande:
1. Cellandning
2. Förbränning
3. Förökning
4. Allt liv dör förr eller senare.
Alla levande varelser har celler. Man brukar i biologins värld kalla dessa varelser för organismer. Vissa organismer består endast av en enda cell (encelliga organismer) medans andra har flera celler (flercelliga organismer).
Cellerna i sin tur kan indelas i oika typer av celler.
- bakterier
- växtcell
- djurcell
- svampcell
-Alger och urdjur
Viruset har ingen egen cellandning eller förbränning. De förökar sig inte heller utanför någon annans kropp. Därför är det svårt att räkna dessa som eget liv.
Cellen
Vi kommer att titta vidare på två av de ovan nämnda cellerna nämligen växtcellen och djurcellen. De övriga kommer senare i kursen.
DNA, dioxyribosnukleinsyra, bär på varje individs arvsanlag. Detta betyder att individens DNA bestämmer hur han kommer att se ut och hur väl han kommmer att kunna anpassas till omgivningen. DNAt kan sägas styra alla funktionerna i kroppen då de allra flesta funktioner är knutna till proteiner som DNAt kodar för.
Både växtcellen och djurcellen har en cellkärna. Här i ligger cellens DNA packat. DNA kodar för mallar som produceras i cellkärnan. Mallarna bestämmer sedan vilket protein som skall tillverkas i cellens proteinfabrik, ribosomen. För att tillverka t.ex. proteiner krävs energi. Denna energi får cellen genom att förbränna druvsocker. Detta sker i cellens kraftverk, mitokondrien. Processen kallas för cellandning. Om det kommer in saker i cellen som inte skall vara där tar cellens lysosom hand om det. Lysosomen omsluter den främmande kroppen och bryter ned den. Avfallet transporteras ut ur cellen. Växtcellen är uppbyggd ungefär som djurcellen men har en extra cellvägg utanför membranet som ger växten extra stöd. Växtcellen har också möjlighet att producera eget socker med sitt klorofyll. Det kan inte vi som hör till djurgruppen. Vi måste äta socker. Växtens celler har ett cellsaftrum där den har sitt vatten. Om växter får för lite vatten slokar växten och detta beror på att cellsaftrummet har för lite vatten.
Djurcellen
Växtcellen
Bilden är från
http://www.casamontessori.se/hem/personal/no/images2/vaxtcell_2.jpg
Arter och släkten
Vi människor försöker sätta namn på alla arter av växter och djur. Dels sätter vi ett svenskt namn på arten men också ett latinskt namn. Det latinska namnet sättter vi för att vi skall förstå varandra, om vi talar olika språk. Carl von Linne som bodde i sverige under 1700-talet är ett känt namn inom biologikretsar. Han kom på det system som vi har i dag när vi ger nya arter sina namn. T.ex. människans latinska namn är Homo Sapiens. Homo är släktnamnet. Sapiens är artnamnet och säger något om arten. Sapiens betyder förståndig.
Artbegreppet
Två individer som kan få fertil avkomma kan sägas tillhöra samma art. Detta betyder att det krävs en hona och en hane av samma art som parar sig och att de sedan får ungar som ocskå kan få barn med andra inom arten. Ett bra exempel på detta är när två individer av olika arter parar sig, nämligen häst och åsna. När dessa två arter parar sig med varandra kommer de att få en mulåsna. Dessa kan inte få barn när de blir vuxna. Häst och åsna är därför olika arter, men väldigt nära släktingar. Det finns många undantag för denna regel. Inom växtriket kan olika arter befrukta varandra och ändå få fertil avkomma.
Bakterier och virus
Bakterier finns överallt. Det är encelliga organismer. Vissa bakterier är farliga för oss människor och vi blir sjuka av dem medans andra är "goda" bakterier som är bra för oss. Ex på ´sådana bakterier är de vi finner i magen. Bakterierna hjälper oss att bryta ned stärkelse men är även en del av immunförsvaret. Skulle du däremot få en sådan god bakterie in i ditt eget blod blir du sjuk. Rätt bakterie på rätt plats är viktigt.
Bakterier är mycket små. På en millimeter kan det få plats ca 1000 bakterier. Man måste ha mikroskop för att se dem. Bakterien kan dessutom förflytta sig med hjälp av små trådar. Man tror att bakterierna var de första levande organismerna på jorden. Det första livet på jorden uppstod för 3 miljarder år sedan. För 2,5 miljarder år sedan kom de blågröna bakterierna. Dessa har klorofyll och kan tillverka eget socker med hjälp av koldioxid, vatten och energi. Man tror att det var de tidiga bakterierna som gav vår atmosför sitt syre då de blågröna bakterierna släpper ut syre när de tillverkar sitt socker.
Figuren föreställer en bakterie. Bakterier saknar celkärna men har plasmider som är ett "exrtra" DNA. Vanligen kan man finna gener för sjukdomsframkallande proteiner i plasmiderna. Eftersom bakterien saknar cellkärna kallar man dem för prokaryoter
Bakteriens förökning
Bakterien förökar sig genom celldelning. De bakterier som delar sig snabbast om miljön är gynnsam, delar de sig var 20 minut.
1 --> 2 --> 4 --> 8 --> 16 --> 32 --> 64 --> 128 --> 256 --> 512 --> 1024--> 2048 osv
> >
Antal tiden 0 Antal efter 3 h
För att en bakterie skall trivas måste miljön vara fuktig och lagom varm. Det skall helst vara mörkt. Skulle miljön vara ogästvänlig, tex kallt och torrt, kommer bakterien att bilda vilosporer. Den hamnar då i ett tillstånd som påminner om en djup dvala. Så här kan bakterien överleva i flera 1000år. Om miljön åter blir gynnsam kommer bakterien att föröka sig igen.
Bakterier ställer inte bara till med problem. I naturen finner du bakterier överallt. I naturen hjälper bakterierna till att bryta ned döda växtmaterial. Kolet i växterna hamnar på detta vis i ett kretslopp men även andra viktiga ämnen frisätts i marken när bakterierna "arbetar". Alla organismer som bryter ned döda organismer kallas för nedbrytare eller destruent.
Sjukdomar och immunförsvar
Man brukar se bakterier som ett problem då de ger oss sjukdomar. Men sanningen är att vi har stor nytta av våra bakterier. I tjocktarmen finns bakterier som hjälper till att bryta ned stärkelse. På detta vis kan vi ta till oss av stärkelsen som annars skulle gått förlorad. En del bakterier producerar även vitaminer som vi sedan kan ta till oss.
Vi har ca 10 gånger fler bakterier på oss än vad vi själva har celler. Bakterierna sitter tex på huden och finns i tarmarna. Hela hudytan och tarmytorna är täckta av bakterier som bidrar till att hålla oss friska. I och med att hela vår yta redan är täckt av bakterier kan normalt inte andra bakterier infektera oss så lätt.
När du blir smittad av en bakterie tar det en tid innan själva sjukdomen bryter ut. Man brukar kalla denna tid för inkubationstid. det finns olika typer av bakterier. Vanligast är kocker som ger bland annat halsfluss. Baciller kan också ge flera sjukdomar men för att nämna en så är salmonella en känd sjukdom. Dessa är stavformade. Den tredje är spirillen. Den är spiralformad.
Sjukdomar som orsakas av bland annat bakterier kallas infektionssjukdomar. När många människor snabbt insjuknar kallas de för epidemier. Orsak till spridning kan vara dålig mat eller genom kroppsvätskor (hostning och nysning)
penicillin
Det är vanligt att bakteriella sjukdomar behandlas med läkemedel såsom penecillin. Vanligt kallas dessa för antibiotika. Antibiotika angriper bakteriens proteinfabrik, ribisomen, så att bakterien inte kan bygga nya proteiner till sig själv. Ibland ger man vaccin till friska människor för att de inte skall bli sjuka. Detta gör man mot t.ex. svininfluensan som orsakas av ett virus. I detta fall är vaccinet ett "trött" virus som inte kan sprida sig i kroppen. Kroppen kan då enkelt bygga upp ett försvar mot viruset. Fördelen med ett vaccin är att det sedan håller en längre tid. Immunförsvaret har tillverkat minnesceller mot viruset, vilket gör att nästa gång som viruset kommer till kroppen har den inte en chans att sprida sig då inmmnuförsvaret minns viruset och snabbt kan producera antikroppar mot det.
Vi behöver bakterier
Även om du inte vet det, så använder vi bakterier i maten. Ett exempel är mjölksyrebakterien i filmjölk. Bakterien gör mjölken sur då den producerar mjölksyra som ger den krämiga konsistensen. Det finns också "goda" bakterier i t.ex. proviva. Denna bakterien ger oss en bra bakteriekultur i magen, vilket gör att vi håller oss friska. Ett annat användningsområde för bakterier är mediciner. Vi använder bakterier för att tillverka mediciner såsom insulin och tillväxthormoner. Man tvingar bakterierna att producera läkemedlet. Sedan renframställer man medicinen. Denna teknik kallas ofta för bioteknik.
Virus
Virus i sig är ingen levande organism då den saknar förbränning och delar sig inte heller utanför någon annans cell. den är helt beroende av liv. Virus beöver alltså celler för att kunna föröka sig. de är mycket små och syns bara i elektronmikroskop.
När ett virus angriper en cell sprutar den in sin RNA-sträng samt de proteiner som behövs för att infektera cellen. Den integrerar sitt RNA i vårt DNA och "kidnappar" sedan hela cellen och tar över cellens alla funktioner. På detta vis kan den producera massor av nya viruskroppar ända tills cellen spricker. När detta sker kan de nya viruskropparna infektera nya friska celler.
Den farligaste influensan som vi haft i modern tid är spanskasjukan. Den dödade över 40 miljoner människor i början av 1900-talet. Exempel på virussjukdomar: Vårtor, munsår, aids, vinterkräksjukan.
|
