|
Människokroppen
Cellen och matspjälkningen
Kursens syfte
Använda kunskap inom biologin för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och biologisk hållbarhet.
Genomföra systematiska undersökningar.
Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i människokroppen , naturen och samhället
Kunskapskrav
För betyget E skall du
– Ha kunskap kring kroppens organsystem samt funktion och samverkan. Du skall också kunna föra diskussioner kring området tex sjukdomar.
– Du skall kunna genomföra en laboration och dra enkla slutsatser från resultaten.
– Du skall kunna använda kunskaperna i relitivt enkla resonemang och visa förståelse på förhållandevis enkla samband
För betyget C
– Ha kunskap kring kroppens organsystem samt funktion och samverkan. Du skall också kunna föra utvecklade diskussioner kring området.
– Du skall kunna planera och genomföra en laboration och dra utvecklade slutsatser från resultaten samt analysera resultatens rimlighet.
– Du skall kunna använda kunskaperna i utvecklade resonemang och visa förståelse på förhållandevis komplexa samband
För betyget A
– Ha kunskap kring kroppens organsystem samt funktion och samverkan. Du skall också kunna föra välutvecklade diskussioner kring området.
– Du skall kunna planera och genomföra en laboration och dra välutvecklade slutsatser från resultaten samt analysera resultatens rimlighet. Du skall kunna se felkällor och ge förslag på förbättringar.
– Du skall kunna använda kunskaperna i välutvecklade resonemang och visa förståelse på komplexa samband.
Begrepp som du skall känna till och kunna använda i samtal och diskussion.
- Cell
- Celldelning
- mitokondrie
cellandning
Ribosom
Cellkärna
DNA
Lysosom
Cellmembran
Insulin
Vävnad
Organ
Celldelning/Mitos
Mekanisk nedbrytning
Kemisk nedbrytning
Enzym
Amylas
Luftstrupe
matstrupe
struphuvud
Magsäck
Magsaft
pepsin och saltsyra
Tolvfingertarm
bukspottkörtel och bukspott
Lever
tunntarm, tjocktarm och ändtarm
Gallblåsa/Galla
Cellen och matspjälkningen
Allt levande innehåller celler. Alla de arter som klassas som djur är uppbyggda på ungefär samma sätt, våra celler ser lika ut. Det finns organismer som bara består av en cell (encelliga organismer) och så finns det organismer som består av flera celler (flercelliga organismer).
Kraftverket
Celler förökar sig genom celldelning. För att lyckas med detta krävs energi. Energi krävs också för att bygga alla de proteiner som styr och verkar i kroppen. Våra celler har ett kraftverk ,mitokondrien. Kraftverket förbränner druvsocker till energi som kroppen sedan tar vara på. I denna förbränning (cellandning) bildas också koldioxid
Druvsocker + syre  energi + koldioxid + vatten
Ni som kommer ihåg fotosyntesen ser att vår förbränninga är fotosyntesen fast baklänges.
Proteinfabriken
Proteinfabriken, ribosomen, tillverkar de proteiner som behövs i kroppen. Det finns olika typer av proteiner då de har olika funktion. Vissa proteiner transporterar saker (transportproteiner) medans andra verkar som enzymer som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen.
Cellkärnan
I cellkärnan har vi vårt DNA (deoxyribosnukleinsyra). Vårt DNA bruka man säga vara vårt arvsanlag. DNAt är en mall till alla våra proteiner. När ett protein behövs i kroppen ser cellkärnan till att det bildas en proteinmall för just det protein som behövs. Sedan transporteras den mallen till proteinfabriken i cellen som tillverkar själva proteinet.
Reningsverket, lysosom.
Har till uppgift att bryta ned och avlägsna sådant som inte hör hemma i cellen. Det kan vara främmande partiklar men även proteiner som blivit missbildade. Lysosomen omsluter det som skall brytas ned och för det sedan till ytan av cellen där det kastas ut.
Cellmembranet
Cellmembranet är semipermeabelt, vilket betyder att det släpper in och ut vissa ämnen. Ämnen som är för stora måste transporteras in i celler med hjälp av transportprotein. Ett sådant är socker som måste transporteras med hjälp av proteinet insulin.
Flera celler bildar vävnader. Vävnader bildar organ
Du består av ett hundratal olika typer av celler det kan vara t.ex. muskelceller, nervceller, fettceller, blodceller eller hudceller.
Flera celler som sitter samman bildar vävnader. T.ex. då flera hudceller sitter ihop bildar dessa hudvävnad. Hela vår hud räknas som ett stort organ. Huden är faktiskt vårt största organ
Celldelning
Våra celler förökar sig genom celldelning. Det betyder att cellerna delar sig. En cell blir två. Två blir fyra och fyra celler blir åtta celler. Denna vanliga celldelning kallas mitos.
Matspjälkningen
Från det då du tar in mat i munnen börjar genast maten att brytas ned. Dels har du en mekanisk nedbrytning då du tuggar maten men också en kemisk nedbrytning då proteinet amylas börjar bryta ned stärkelse till enkla sockerarter. Maten finfördelas med salivet. Vi har muskler i svalget som gör en sväljrörelse och tvingar ned maten till struphuvudet. I struphuvudet har vi både luftstrupe och matstrupe. För att inte maten skall hamna i luftstrupen finns ett lock som täpper till luftstrupen när man sväljer. Maten transporteras sedan till matstrupen som består av starka muskler som pressar ned maten till magsäcken. Man kan stå på händer och dricka vatten. Matstrupens muskler är så pass starka så att de kan pressa vattnet upp till magsäcken.
Magsäcken
Magsäcken har stora muskler som knådar maten när den kommer ned. Så fort man känner doft av mat utsöndras magsaft. Denna innehåller bland annat saltsyra som dels är med och bryter ned maten men tar också död på en del bakterier som råkat följa med maten ned. Magsaften innehåller också enzymet pepsin som bryter ned proteinerna i maten. För att inte saltsyran och pepsinet skall bryta ned vår egen magsäck har vi ett skyddande lager med slem. I magsäcken har vi alltså både kemisk (enzymer) och mekanisk (knåda) nedbrytning
Tunntarmens första del, tolvfingertarmen
Tolv fingrar lång. I tolvfingertarmen sker den egentliga kemiska nedbrytningen. Först skall pH:t höjas för att inte ta död på de proteiner som behövs för att bryta ned maten. Det gör det genom att bukspottkörteln utsöndra bukspott. I bukspottet finns också enzymer som bryter ned stärkelse och proteiner. För att bryta ned fett krävs galla från gallblåsan. Det är levern som producerar galla. All den näring som finns i maten (kolhydrater, fetter och proteiner) är för stora molekyler för att kunna tas upp genom blodkärlsväggarna i tunntarmen. Det är därför de måste brytas ned till sina beståndsdelar.
Vad sker med alla näring i kroppen
Näringsämne Bryts ned till Används till
Kolhydrater Druvsocker Energi
Fetter Glycerin och fria fettsyror Energi och skyddande fett
Proteiner Aminosyror Kroppsegna proteiner
Tunntarmen
Tunntarmen är upp till 6 meter lång. För att få plats i magen är den veckad. Se bilden nedan. Det är i tunntarmen den mesta näringen sugs upp från maten som nu brutits ned till sina beståndsdelar. För att få så stor yta som möjligt är tunntarmens insida starkt veckad. De små blodkärlen har inga problem med att ta upp de nedbrutna näringsämnena genom blodkärlsväggen.
Tjocktarmen
Tjocktarmen är ca 1.5 meter hos en fullvuxen person. I tjocktarmen finns det gott om bakterier som bryter ned den näring som vi själva inte lyckats bryta ned. De producerar dessutom vitaminer. När bakterierna dör kan vi i tjocktarmen ta upp denna näring. I maten från tunntarmen är det fortfarande mycket vatten. Det är i tjocktarmen som allt vatten sugs upp. det är viktigt att vara rädd om bakterierna i magen. Man skall tänka på att äta grovt bröd och mycket grönsaker.
Blindtarmen
Blindtarmen hittar man där tunntarmen övergår till tjocktarm. Den är som ett litet bihang på ca 10 cm. Den har en funktion i immunförsvarret. Man kan få inflamation i denna, och då operera man bort den helt och hållet.
Ändtarm
Ändtarmen har en stor ringmuskel som vi själva kan kontrollera. Vi kan välja när vi skall bajsa eller om vi skall hålla oss.
Vitaminer och mineraler
Vitamin A,D,E,K är fettlösliga medans vitamin B,C är vattenlösliga. Om man inte får i sig vitaminer kan man få mycket allvarliga sjukdomar såsom skörbjugg. Denna orsakas av brist på C-vitamin som behövs till proteinet kollagen. Denna ingår i flera celler. Symtom på skörbjugg är blödningar från bland annat tandkött. Sammanfattningsvis kan man säga att vitaminerna samverkar med kroppens proteiner och på det viset är med i de kemiska reaktioner som sker i kroppen. Inga vitaminer inga fungerande proteiner och därför inga fungerande celler.
Mineraler behövs också till våra proteiner. Hemoglobin som transporterar syre i blodet behöver tillexempel järn. Får man inte i sig järn får man blodbrist. Mineralen zink ingår i det som kallas zink-fingers. Dessa läser av vårt DNA och får vi inte i oss zink kan det ger allvarliga komplikationer. Fosfor och kalcium ingår i skelettet och behövs därför i stora mängder.
|
