Andningsorganen
Se sammanfattning av kapitel
Alla celler i kroppen behöver energi till alla de kemiska reaktioner som sker i cellen. Denna energi bildas i cellernas kraftverk, mitokondrien. I mitokondrien bryts socker ned till koldioxid och det är här som syret i luften behövs. När sockret bryts ned "frigörs" elektroner som syret tar hand om genom att binda till kolatomerna. Det bildas även vatten i denna reaktion. I detta kapitel visar jag hur syret i luften transporteras in till lungorna och hur syret tas upp. Jag kollar också på olika sjukdomar som förekommer i våra andningsorgan.
Luftens väg till lungblåsorna
Näsan har flera funktioner. Näsan skall
se till att luften har en lagom temperatur. Den har också slemhinnor och näshår där föroreningar fastnar för att inte hamna i lungorna. Man kan andas både med munnen och med näsan men sedan passerar luften luftstrupen. Luftstrupen delar sig sedan i två mindre rör som leder till höger och vänster lunga. Dessa rör kallas för bronker. Luftrören bildar längst inne i lungan små klasar som kallas för lungblåsor (alveoler). (Den lilla bilden nedan till höger) Lungblåsorna har gott om blodkärl där syret kan binda till de röda blodkropparna. Samtidigt lämnar koldioxidet blodet. Koldioxiden är löst i blodet i form av kolsyra. Detta gör att det syrefattiga blodet blir surt. Koldioxiden binder också till ett protein i de röda blodkropparna som heter karboanhydras. Proteinet omvandlar koldioxiden till ett salt som kallas för karbonat. När de röda blodkropparna når lungan omvandlas carbonaten till koldioxid igen. På så vis kan man andas ut koldioxiden.
Kroppen har hela tiden kontroll på hur mycket syre kroppen har i blodet. Det finns speciella celler i blodkärlsväggarna som mäter av detta. 
Andnigscentrat i hjärnan registrerar mängden och skickar signaler till lungans stora muskel, diafragman, att ta in mer luft. De små musklerna vi har mellan revbenen hjälper också till att styra lungans volym. Vid hård ansträngning behövs mer energi och därför också mer syre. Andningscentrat i hjärnan skickar då mer signaler til lungan att ta in mer luft.
Luftrören är redo för bakterier och föroreningar
Precis som i näsan finns det gott om slemhinnor i luftrören. Det finns gott om blodkärl i slemhinnorna och därför också gott om vita blodkroppar som är vårt immunforsvar. Förutom slemhinnor finns det flimmerhår i luftrören. Flimmerhåren har till uppgift att fånga upp föroreningar i luften som passerar men också att hela tiden röra på sig och på det viset föra slemmet i luftrören uppåt. Skulle en bakterier få fotfäste i luftrören kommer de vita blodkropparna att döda bakterien och slemmet kommer att föra ut resterna av bakterierna.
Förkylningar räknas som en övre luftvägsinfektion (ÖLI). Förkylningar beror på virusangrepp som orsakar irritation i luftrörens slemhinnor. Vi får ont och blir slemmiga i luftrören och i näsan. Du känner säkert igen symtomen. Ibland kan man fått bakterier i luftrören. Vissa bakterier orsakar halsfluss. Man får då feber och hosta. Bakterier kan man enkelt bota med penecilin.
Se gärna en film från youtube om andningorganen (På engelska)
Astma
Astma är en sjukdom där slemhinnorna i luftrören svullnar och onormalt mycket slem bildas. Man får svårt för att andas. Människor med allergi eller rökare bruka oftare lida av astma. Har man astma får man mediciner som vidga luftrören. Man bruka få en korttidsverkande medicin som verkar inom en minut och en långtidsverkande medicin som förebygger ett anfall.
Tobaksrökning
Alla vet om att det inte är nyttigt att röka. Men vad kan hända i lungorna och i luftrören? De flimmerhår som finns i luftrören försvinner med tiden hos en rökare. Man får svårt att få bort slemmet i luftrören. Bakterier och virus kan på detta vis enklare angripa luftrören. Rökare blir oftare sjuka i t.ex. en förkylning. När man andas in rök fastnar rökpartklarna kvar i lungorna. Rökpartiklarna kan man inte göra sig av med utan kapslas in av lungvävnad vilket försämra möjligheten för lungblåsorna att ta upp syre. Med tiden utvecklar rökaren sjukdomen KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Denna leder till slut till döden.
Ett annat argument till att inte röka är lungcancer. En rökare lider många gånger större risk för att drabbas av lungcancer än en person som inte röker. När man får cancer växer cellerna i vävnader helt okontrollerat. Detta gör att hela organ med deras funktion slås ut. Om du röker, tänk på att det aldrig är för sent att sluta röka. Det har visat sig att även om du rökt mycket
minskar chansen till cancer markant om du slutar.
Blodomloppet
Se sammanfattning av kapitel
För att tillgodose att alla cellerna skall få näring och syre har kroppen ett blodomlopp. Samtidigt som cellerna får näring och syre från blodet lämnar cellerna koldioxid och andra ämnen som cellerna inte behöver. Blodet har fler uppgifter, men det kommer jag till senare.
För att blodet skall kunna transporteras i kroppen finns det blodkärl. Artärer är stora blodkärl som transporterar blod från hjärtat. Venerna för blodet tillbaka till hjärtat efter att blodet varit i lungorna eller ute hos kroppens alla celler. Kapillärer är de minsta blodkärlen som är en sort förgrening från de större kärlen. Blodtrycket är inte högt i dessa. Kapillärernas väggar är tunna. detta gör att syre och andra molekyler kan ta sig genom väggen utan problem.
Hjärtat
Hjärtat är en muskel med fyra hålrum. Vänster förmak och vänster kammare samt höger förmak och höger kammare. Från den högra hjärthalvan pumpas syrefattigt blod till lungorna. Detta kallas det lilla kretsloppet. Från vänster hjärthalva pumpas blodet till hela kroppens olika organ och vävnader. Eftersom detta blodomlopp är större kallas det för stora kretsloppet. Hjärtmuskeln på vänster sida är kraftigare och detta beror på att det stora kretsloppet är så pass mycket större än det lilla kretsloppet.
Eftersom det är olika hålrum i hjärtat kan man tro att blodet kan rinna som det vill i hjärtat. Mellan förmak och kammare sitter små ventiler som hindrar blodet att rinna tillbaka efter att det pumpats från förmaken till kammrarna. Dessa ventiler kallas för segelklaffar. För att inte blodet skall rinna från artärerna till hjärtat igen finns små fickklaffar.
Lilla kretsloppet
Det lilla kretsloppet förser blodet med syre. Från höger hjärthalva går lungartären till lungorna. Där lämnar koldioxiden blodet och blodet syresätts igen. Blodet går sedan tillbaka till hjärtat via lungvenen.
Stora kretsloppet
Det stora kretsloppet ombesörjer alla kroppens celler med syresatt blod. Från hjärtats vänstra sida går blodet via stora kroppspulsådern (aortan) till kroppens alla artärer. Blodtrycket i artärerna är högt. Artärerna förgrenas och bildar till slut kapillärerna som når alla kroppens celler. Artärerna når även alla organ i kroppen. När blodet syresatt alla kroppens celler tranporteras blodet tillbaka via venerna till hjärtat.
I det stora kretsloppet passerar blodet kroppens olika organ. Vid tarmarnas tunna väggar kan blodet ta upp näringen från den nedbrutna maten. Näringen transporteras sedan till alla cellerna. När blodet når levern renas blodet från en del gifter. Detta sker även vid njurarna.
Hjärtat slår normalt 60-70 slag per minut. Blodtrycket är normalt 110/65. Det undre värdet säger hur högt trycket är i vilofasen. Dvs hur högt trycket är mellan kontraktionerna. Det övre värdet säger hur högt trycket är under arbetsfasen. Dvs under själva kontraktionen.
Hjärtat själv är en stor muskel som aldrig vilar. Hjärtat behöver mycket syre och det får hjärtat via sina egna kärl, kranskärlen.
Blodtryck och muskelpumpen
Vårt blodtryck regleras automatiskt. Genom små receptorer i blodkärlen känner kroppen av hur högt trycket är. Behövs högre tryck ges signaler till hjärtat om att slå hårdare. Muskelpumpen gör det möjligt för blodet att komma tillbaka till hjärtat från t.ex. benen. Eftersom blodtrycket är lågt i venerna kan inte blodet själv transporteras till hjärtat. Musklerna runt venerna trycker på kärlen och pressar blodet upp mot hjärtat. Klaffar hindrar blodet att rinna tillbaka till fötterna.
Kondition
Kondition är egentligen ett ord som säger hur pass en individ kan syresätta muskelcellerna. Personer med god kondition har stora möjligheter att syresätta musklerna då man har god lungkapacitet, många röda blodkroppar och ett friskt hjärta som kan pumpa med högt tryck. Kan man inte syresätta muskelcellerna bildas mjölksyra. Detta gör mycket ont. För att träna upp sina kondition behövs träning. Man ökar då hjärtats förmåga att pumpa ut blodet. Man kan också öka lungkapaciteten. Genom att kroppen behöver mer syre vid träning bildas fler röda blodkroppar som bär syret i blodet.
Blodet
Blodets kan delas in i två delar. Plasman som utgör ungefär hälften av blodet består av salt, socker, hormoner och proteiner. Större delen av plasman är vatten och är färglös. Den andra delen av blodet är blodkropparna som är celler. Blodkropparna brukar delas in i röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Röda blodkroppar
De röda blodkropparna är de celler som binder syret i lungorna. I de röda blodkropparna finns ett protein som heter hemoglobin. I detta protein finns järnatomer (hemgrupper) och det är järnatomerna som via kemiska bindningar binder syreatomerna. Eftersom de röda blodkropparna är i behov av järn är det viktigt att man få i sig järn via maten. Personer som äter mat med för lite järn brukar få anemi eller blodbrist. Koldioxiden som cellerna lämnar från sig binder inte till några celler utan transporteras löst i blodet. När koldioxiden transporteras i blodet bildas koldioxid vilket gör det syrefattiga blodet mer surt än det syrerika.
Blodplättar
Blodplättarna har till uppgift att få blodet att bilda en blodskorpa om man får ett sår. Annars hade det inte slutat att blöda. När man får ett sår drar blodkärlen ihop sig för att minska blodflödet. Blodplättarna tillsammans med proteinet fibrin blir "klibbiga" vilket gör att de röda blodkropparna kan fastna. På detta vis kougulerar blodet.
Vita blodkroppar
De vita blodkropparna fungerar som kroppens egna poliser och håller bakterier och virus borta från kroppen. Det finns olika typer av vita blodkroppar men de kommer vi att läsa om senare. Eftersom vi har större risk att få infektioner utanför blodkärlen är de flesta vita blodkropparna ute i vävnaden.
Undersökning av hjärtat och sjukdomar
För att se om hjärtat är friskt kan man ta ett EKG. (elektrokardiografi). Detta säger om hjärtat arbetar som den skall.
Blodprover
- Sänkan -Ett prov för att se om man har/haft en infektion. de röda blodkropparna blir färre vid en infektion.
- Hb-värdet -för att mäta hur mycket hemoglobin de röda blodkropparna har.
- Elstatus -man mäter jonerna av tex natrium och kalium i blodet
Genom att studera blodets sammansättning kan man lättare sätta en diagnos på en patient. Givetvis finns det många fler prover än det som jag nämner ovan.
Blodcancer
Vid blodcancer växer antalet vita blodkroppar ohämmat. Yngre människor brukar lättare blir friska från denna åkomma.
Högt och lågt blodtryck
Det finns många orsaker till ett onormalt blodtryck. Överviktiga personer, rökare, dålig kondition osv. Normalt styrs blodtrycket via sensorer i kärlväggarna. Blir trycket förändrat känner sensorerna av detta och ger signaler till hjärtat att rätta tilll trycket. Klarar inte kroppen av detta måste man ta läkemedel för att återfå normalt tryck. Högt tryck kan skada blodkärlen och för lågt tryck kan ge yrsel och svimningskänslor.
Chock
Alla har nog hört att man kan hamna i chock men vad är det egentligen? Det finns olika typer av chocker men sammanfattningsvis kan man säga att det är en rubbning av hjärtats arbete. Blodtrycket sjunker snabbt. Det är viktigt att personer med chock får läkarvård snabbt. Chock kan leda till döden. En person i chocktillstånd är blek och kallsvettig.
Kärlkramp
Kärlkramp beror på förträngningar i hjärtats kranskärl. Detta leder till att hjärtmusklerna får mindre syre. Personer med kärlkramp får smärtor i bröstet vid ansträngning.
Hjärtinfarkt
Vid en hjärtinfarkt har något av hjärtats blodkärl helt täppts till. Delar av hjärtat får då inte syre. Detta leder till att denna del av hjärtat får kramp. Om personer med hjärtinfarkt inte kommer under vård snarast kan krampen sprida sig till hela hjärtat vilket leder till att hela hjärtat kommer att hamna i ett kramptillstånd (hjärtflimmer). Tillslut stannar hjärtat helt. I dag överlever fler personer en hjärtinfarkt. Detta beror på en bättre vård och att fler personer upptäcks ligga i riskzonen. Personer i riskzonen får oftast någon form av läkemedel.
Hjärtat slår normalt 60-70 slag per minut. Blodtrycket är normalt 110/65.
Det undre värdet säger hur högt trycket är i vilofasen. Dvs hur högt trycket
är mellan kontraktionerna. Det övre värdet säger hur högt trycket är under
arbetsfasen. Dvs under själva kontraktionen.
Hjärtat själv är en stor muskel som aldrig vilar. Hjärtat behöver mycket syre
och det får hjärtat via sina egna kärl, kranskärlen.
Blodtryck och muskelpumpen
Vårt blodtryck regleras automatiskt Genom små receptorer i blodkärlen känner kroppen av hur högt trycket är. Behövs högre tryck ges signaler till hjärtat om att slå hårdare. Muskelpumpen gör det möjligt för blodet att komma tillbaka till hjärtat från t.ex. benen. Eftersom blodtrycket är lågt i venerna kan inte blodet själv transporteras till hjärtat. Musklerna runt venerna trycker på kärlen och pressar blodet upp mot hjärtat. Klaffar hindrar blodet att rinna tillbaka till fötterna.
Kondition
Kondition är egentligen ett ord som säger hur pass en individ kan syresätta muskelcellerna. Personer med god kondition har stora möjligheter att syresätta musklerna då man har god lungkapacitet, många röda blodkroppar och ett friskt hjärta som kan pumpa med högt tryck. Kan man inte syresätta muskelcellerna bildas mjölksyra. Detta gör mycket ont. För att träna upp sina kondition behövs träning. Man ökar då hjärtats förmåga att pumpa ut blodet. Man kan också öka lungkapaciteten. Genom att kroppen behöver mer syre vid träning bildas fler röda blodkroppar som bär syret i blodet.
