|
Översättning
Svampar och lavar
Målbeskrivning
Syfte
Kursen syfta till att du utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser. Vidare syftar kursen till att utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning. .
För betyget godkänt skall du:
- Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan kan beskrivas i ekologiska termer.
- Ha insikt i fotosyntes och förbränning samt vattnets betydelse för livet på jorden.
- Ha kännedom om hur celler är byggda och hur de fungerar,
,- Känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald.
Kriterier för betyget Väl Godkänt
Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.
Eleven bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt undersöka.
Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering.
Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder.
Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information som media tillhandahåller.
Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet.
Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att skapa nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden.
Eleven redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärderar slutsatser av en undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning.
Eleven planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning.
Eleven beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder.
Eleven identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller.
Eleven använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden.
Eleven illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
Svampar
När man tänker på svampar brukar de flesta tänka på de svampar man ser i skogen, t.ex. champinjon och flugsvamp. Det man ser är fruktkroppar och själva svampen finns egentligen nere i marken. Dessa svampar är flercelliga. Det finns ca 100 000 kända arter av svamp i världen.
Svampens uppbyggnad
Som jag sade innan är själva svampen nere i marken. Svampen är uppbyggd av små trådar som bildar ett nätverk. Trådarna kallas för hyfer och hela nätverket kallas för mycel. Ett mycel kan vara mycket stort och täcka en hel skogsdunge.
Hur förökar sig svampar?
Svampen som man ser ovan jord är en fruktkropp. Fruktkrppen är till för att tillverka sporer som sedan gör det möjligt för svampen att sprida sig. Sporerna sprids med vind och vatten till nya platser där nya hyfer bildas. Sporerna är som små frön fast mycket mindre. Även mycel blir större med tiden. Genom att hyferna växer och blir längre blir hela mycelet större.
6 olika grupper av svamp
Olika svampar har olika sätt att förvara sina sporer. Tittar man under hatten på en flugsvamp har den skivor och det är i skivorna som svampen förvarar sina sporer. Svamp som har skivor kallas för skivlingar. Röksvampen förvarar sina sporer inuti fruktkroppen. Svampar som förvarar sina sporer på detta vis kallas för buksvamp. Andra grupper av svamp är disksvamp, rörsvamp, taggsvamp och grensvamp.
Olika strategier att överleva
Precis som alla andra levande organismer behöver svamp socker. Den kan inte äta som vi djur gör och inte heller skaffa socker som växterna gör via fotosyntesen. Svampar har inget klorofyll. I stället tar svampen socker från levande djur och växter eller från döda växter. Svampar har heller inte någon cellvägg. Detta sammantaget gör att svampen inte kan räknas till växtriket och inte heller till djurriket. Svampen räknas som en egen grupp.
Svampar tar sin näring från andra organismer. Tickan som lever på trädstammar suger ut socker och vatten ur trädet. Med tiden kommer trädet att dö. När en livsorganism livnär sig på andra kallas livsorganismen för parasit. Tickan ger inget tillbaka till trädet. Det finns svampar som lever tillsammans med andra livsorganismer men ger då något tillbaka. Kantarellen är en sådan svamp. Genom att slingra sina mycel runt trädets rötter kan kantarellen suga vatten och socker ur trädet men samtidigt ger svampen trädet kväve som är en sorts näring för trädet. Ett sådant förhållande kallas för symbiotiskt förhållande. Trädet kommer att klara sig mycket bättre med svampens hyfer runt trädets rötter än om den inte hade svampen som en livskamrat. När svampen slingrar sig runt trädets rötter bildas ett nätverk av trådar som kallas för mykorrhizza.
Svampar som lever på döda växter och djur är nedbrytare. De bryter ned vävnader till jord och ger tillbaka näringen till jorden. Svampar som lever på detta vis kallas för saprofyter.
Flera svamparter är giftiga
Det är lätt att tro att svampar i naturen är ofarliga att äta eftersom djuren kan äta dem. Djuren är anpassade och klara av de gifter som svamparna har. Varje år får många personer skador efter att ha ätit olämplig svamp. Har man otur kan dessa skador leda till döden.
Svamp som människan har nytta av
Jästsvampen som vi använder i bröd och bullar bryter ned socker till koldioxid. När vi lägger jästsvamp i degen börjar svampen att bryta ned sockret och det bildas då bubblor av koldioxid i degen. Degen jäser på detta vis. När vi sedan sätter brödet i ugnen upphettas degen och jästsvampen dör. Jäsningsprocessen slutar på detta vis efter en stund i ugnen. Jästsvamp är en encellig svamp och förökar sig genom celldelning. Andra svampar som vi har nytta av är jästsvampen som lever på t.ex. druvor. Denna svamp bryter också ned socker men produkten blir då alkohol och koldioxid. När man gör vin kan vinsatsen aldrig överstiga 18% alkohol. Eftersom alkohol är giftigt dör svampen då procenthalten blir för hög.
Om du någon gång fått penicillin vet du om att denna hjälper mot bakterier. Penicillin är en mögelsvamp som har räddat miljontals människor från att dö. Det var den Engelska läkaren Alexander Fleming som kom på penecillinet 1928 då han hade lämnat en bakterieodling med brödsmulor på laboratoriet. När han efter ett par dagar tittade på odlingen såg han att bakterierna hade dött runt brödsmulorna som då hade börjat mögla. På detta vis kom han på att det finns något i mögelsvampen som är giftigt för bakterier. Dock började inte penicillinet att säljas till allmännheten förren 1941. Alexander Flemming fick Nobellpriset för sin upptäckt 1945 tillsammans med några kollegor.
Lavar
Lavar är egentligen två livsorganismer som samarbetar. Lavar är antingen blågröna bakterier eller alger som är omslutna av svamphyfer. Svampen och algen lever på detta vis i ett symbiotiskt förhållande. Svampen tar upp fukt ur luften och ger skugga åt algen som är känslig för uttorkning. Algern som har klorofyll ger socker till svampen.
Vi som bor på landet har säkert sett lavar någon gång. Den vanligaste lavarn i sverige är blåslaven. Denna växer på träd och stenar och ser ut som ett grått litet blad.
Lavar är känsliga för luftföroreningar och därför är de ovanliga vid större städer. Lavar sprider sig genom att små delar av lavarn lossnar och sedan börja växa på nya ställen. Efter ett vulkanutbrott har man sett att lavarn är den första som etablerar sig på den nya marken. Den har inga rötter och därför kan den sätta sig på vilken yta som helst
|
