|
Instuderingsuppgifter
1. Man skiljer mellan två olika beteenden beroende på om individerna måste lära sig beteendet eller inte. Vad kallas dessa två beteenden?
Svar:
1. Medfödda
2. Inlärda
2. Ge exempel på medfödda beteenden?
Svar: Medfödda beteenden är sådana beteenden vi har från födseln, vi är alltså inte tvungna att lärar oss av andra. Sugreflex och gripreflex hos små bäbisar är sådana exempel. Le skratta och gråta är också exempel på medfödda beteenden.
3. Vad menas med en instinkt?
Svar: Instinkter är medfödda beteende bundna till en viss art. Arga hundar visar t.ex. tänderna. Arga katter reser gärna ragg och fräser för att skrämmas och visa att de tänker slåss om de måste. Jaktinstinkter är också artbundna. En gädda angriper gärna ett drag som påminner om en skadad fisk.
4. Vad krävs för att "trigga" igång en instinkt?
Svar: Det krävs en nyckelretning. Tex kan ett fiskedrag påminna om en skadad fisk. Signalerna draget ger fisken säger att bytet är skadad och lättfångat. det krävs också en motivation. En gädda som är mätt kommer inte att hugga bytet om draget rör sig för fort eller för långt från.
5. På vilka sätt kan djur lära sig?
Svar: prägling, upprepade försök eller härmning.
6. Vad menas med Prägling
Svar: Tidigt i ett djurs liv lär sig djuren känna igen sin egen art. Lyfter du ut ett andägg ur sitt bo och kläcker det hemma kommer andungen att präglas av den förste han ser, vilket blir du. Djur som lever i stora flockar präglas av gruppen. På detta vis får djuret in grupptillhörighetskänsla. Prägling förekommer till stor del endast under tidigt skede av livet.
7. Kan djur lära sig ett beteende bara genom att utföra beteendet en gång?
Svar Mer utvecklade djur kan lära sig myckt fort olika beteenden. Schimpanser kan använda sig av redskap för att kunna komma åt maten de är ute efter. Hundar kan lära sig att öppna dörrar och katter kan lära sig att spola på toaletstolar. En sak som alla dessa har gemensamt är att de inte kunnat göra detta med en gång utan de har försökt gång på gång tills de lyckats. Ekorrar är mycket svåra att hålla borta från fågelborden. Hur man än försöker finner de en väg till bordet, men så klart efter upprepade försök och flera misslyckanden.
8. Vad menas med härmning?
Svar Fåglar lär sig sjunga som sin egen art genom att härma sina föräldrar. Man har i olika försök plockat bort ungarna från sina föräldrar. Det visade sig att ungarna sjunga men inte som sina föräldrar när de levt åtskilt från sin egen art. Visste du att även hos fåglarna finns olika dialekter? Fåglar kan även härma andra fåglar eller läten.
9. Hur prata djur med varanadra?
Svar Djur signalerar till varandra på olika vis. Antingen handlar det om direkta läten. De använder också dofter för att till exempel märka ut sina revir eller visa att de är parningsvilliga. Djur kan ha varningsfräger för att skrämmas och på så vis undgå att blir uppäten.
Rörelse och dofter:
Bin i en bikupa "pratar" med varandra. På detta vis kan de tala om för varandra var de kan hitta blommor med mycket nektar. De pratar inte som vi utan utför speciella danser inne i kupan. På detta vis kan biet tala om riktning, avstånd och mängden av föda.
Djur lägger gärna ut dofter i sina revir för att visa att området tillhör dem. Dofter är också bra att lägga ut för att tala om att man är parningsvillig. På detta vis kan en hona få flera hanar att välja mellan. Djur som lever i stora flockar känner igen varandra på dofterna. Ett litet bi som vill in i en annan kupa för att stjäla honung kommer snabbt att bli påkommen och dödad.
I bland kan det vara så att ett litet ofarligt djur tar form och utseende av ett farligt djur. Detta kallar man för mimecry. Tänk dig flugor som ser ut som getingar, dessa slår du inte ihjäl med bara handen. I detta fall skickar djuret ut signaler om att den är farlig till omgivningen.
10. Vad är ett revir?
Det som djur behöver i naturen är föda, skydd eller gömställe och stor chans till att para sig. Ett djur som hittar ett visst område med alla dessa punkter har skaffat sig ett riktigt bra revir. Djuren är väl medvetna om reviret är värt att försvara. Detta gör att revirägaren kan bli mycket aggresiv mot inkrätare som försöker bosätta sig i reviret. Inkräktaren vet inget om området och därför har de inte heller samma motivation att ta området. Försvararen brukar vara den starkaste men dock långt från alltid.
11. Måste det bli blodiga slagsmål för att försvara sitt revir?
Svar Ibland kan djur dö i stridigheter i kampen om honorna eller reviren. Andra gånger sker det en kraftmätning utan direkt våld. Ofta räcker det med signaler om vilken som är den starkaste. I apflocken kan alfahanen få raseriutbrott. Han springer omkring i flocken och rycker och drar i grenar. På detta vis visar han sin styrka och de andra hanarna kommer inte att försöka ta hans ställning.
12. ge exempel på hur honor väljer partners bland djuren?
Svar Ofta i naturen är det honorna som välje partner. Anledningen till detta är att det är honan som föder upp ungarna. Genom att välja den starkaste hanen kan honan garanteras goda arvsanlag till sina ungar. Många arter skaffar sig fysiska attribut såsom påfågels stjärtfjädrar. Den fågeln med finaste och mest imponerande fjädrar är den som kommer att få para sig. I vissa djurgrupper handlar det om bröllopsgåvor. Dessa består av mat som hanen samlar och sedan lockar honan till parning. I vissa fall som hos spindlar och bönsyrsa kan själva gåvan vara hanen själv. Om hanen inte passar sig kan honan äta upp honom direkt efter parningen.
|
