|
Till studieuppgifterna
Människokroppen
Skelett och huden
Kursens syfte
Du skall utveckla kunskap om människokroppens byggnad och funktion samt utveckla kunskap om livets villkor och utveckling och kan se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv
Målkriterier
För betyget godkänt skall du
– ha kännedom om den egna kroppens organ och organsystem samt hur de fungerar tillsammans. Denna del handlar om skelettet och musklerna
Kriterier för betyget Väl Godkänt
Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.
Eleven bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt undersöka.
Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering.
Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information som media tillhandahåller.
Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet.
Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att skapa nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden.
Eleven redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärderar slutsatser av en undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning.
Eleven planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning.
Eleven identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller.
Eleven använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden.
Eleven illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
Huden
Eftersom huden täcker hela kroppens yta men även en del av insidan av kroppen tex tarmarna, är huden vårt största organ. Hår och naglar växer från hårrötter och nagelrötter som finns i huden. Naglar är hårda och består av keratin. Det finns även pigmentceller vid hårsäckarna som färgar vårt hår.
Hudens uppgifter:
1. Huden håller främmanda ämnen utanför kroppen.
2. Skyddar kroppen från slag
3. Skyddar kroppen från farlig solstrålning
4. Bidrar till vätske och värmebalansen
Huden delas in i tre delar:
1. Överhud
2. Läderhud
3. Underhud
1. Överhuden
Överhudens yttersta lagret heter hornlagret. Hornlagret är mycket tätt och släpper inte igenom vatten. Hornlagret består av platta döda hudceller som är uppbyggda av keratin. Detta gör hornlagret hårt och motståndskraftigt mot bakterier. Hornlagret slits ständigt och nya celler ersätter de celler som nöts bort i hornlagret.
När man solar blir huden brun. Detta beror på att det finns pigmentceller som skyddar kroppen från de farliga uv-strålarna. Pigmentcellerna finns i överhuden.
2. Läderhuden
Läderhuden består bland annat av elastiska fibrer som gör huden läderartad. När man blir äldre bryts dessa fibrer ned och då blir man rynkig. Solens strålar och rökning påskyndar hudens åldrande och rynkorna kan komma tidigare.
Läderhuden är rik på blodkärl och känselceller. I läderhuden finner man också talg och svettkörtlar. Talget gör huden smidig och svettet reglerar kroppstemperaturen.
3. Underhuden
Har du hört talas om underhudsfett. I underhuden har vi mycket fett. Fettet skyddar både mot kyla och mot stötar. Eftersom fettet innehåller mycket vatten fungerar underhuden som vattenförråd.
Sjukdomar
Hudcancer kan beror på för mycket solande. Har man solat så mycket att man fått allvarlig brännskada skall man se upp. Har man förändringar i huden som inte läker eller blir större och klia skall man uppsöka läkare.
Vid vanliga brännskador skall man kyla huden med kallt vatten. annars kommer värmen i skadan att gå djupare in i huden och ge en värre hudskada. Man skall tänka på att huden är skadad vid en brännskada och bakterier kan komma in. Man förlorar dessutom mycket vatten vid en brännskada.
Skelettet
Funktion:
1. Skydd för kroppen inre organ
2. Stadga till kroppen
3. Lager för mineraler (kalcium och fosfor)
4. Bildar blod
Olika bentyper
1. Rörben (armar och ben)
2. Platta ben (skuldror och bäcken)
3. Tärningsformade ben (handen)
4. Oregelbundna ben (ryggkotor)
Skelettets uppbyggnad
De runda benen är uppbyggda av en mjuk insida och en hård utsida. Insidan består av röd och gul benmärg. I den röda benmärgen tillverkas blodet och den gula benmärgen består till större delen av fett. Runt benet finns en benhinna. I benhinan finns det känselceller och blodkärl.
Som jag sagt tidigare lagrar skelettet mineraler. Om det är gott om calcium och fosfor i blodet lagras detta i skelettet. Osteoblaster är små celler som celler som bygger upp benen när de lagrar mineralerna. Osteoklaster bryter ned skelettet och frigör mineralerna om nivån av dessa är för låg i blodet.
För att göra skelettet rörligt har skelettet olika leder
1. Kulled (höftled)
2. Gångjärnsled (fingar och tår)
3. vridled (För att vrida huvudet)
För att inte skelettet skall slita på varandra i lederna finns det brosk. Det finns också ledvätska som gör att benen glider lätt i leden. För att benen i leden skall hållas på plats finns det ledband som sköter detta. Ibland kallas ledbanden för ligament.
Skador
Benbrott beror på att ett ben har gått sönder. Detta gör mycket ont. Man kan förlora stora mängder blod vid en lårbensfraktur. Därför sätter man ibland in blodproppsförebyggande medeciner vid lårbensfrakturer. Andra benbrott gör man inget åt. Revben och tummar är inget man normalt gör något åt utan det får läka som det vill.
Ryggont kan beror på många anledningar. Onormal ställning under lång tid kan ge värk i ryggen. God träning kan motverka ryggont.
Vid värre skador kan diskarna mellan kotorna skjuta ut mellan kotorna. Disken kan klämma på en nerv, vilket ger en mycket stark smärta. Detta kallas för diskbrock. Diskbrock kan man få om man lyfter på fel sätt. Vid svåra fall opererar man diskbrock annars är det sjukgymnastik som gäller.
|
