|
Fotosyntes och förbränning
Tillbaka
1. Varför behöver växter fotosyntes?
Svar: För att växter skall kunna bygga sina byggstenar, druvsocker, har växterna en kemisk reaktion som heter fotosyntesen. Det är via fotosyntesen växterna får sitt druvsocker. Druvsockret kan växten sedan omvandla till både fett och proteiner.
2. Var sker fotosyntesen?
Svar: Fotosyntesen sker inuti kloroplaster som finns inuti klorofyllet. Det är klorofyllet som gör att växterna är gröna.
3. Varför har vi en cellandning?
Svar: Den energi som frigörs i cellandningen använder kroppen till att bygga upp nya ämnen men också till att bryta ned ämnen som inte behövs. En hel del energi i cellerna går åt att hålla temperaturen och att röra sig.
4. Beskriv fotosyntesen.
Svar: Reaktionsformel
CO2 + H2O + UV --> Druvsocker (C6H12O6) + O2
5. Bekriv cellandningen.
Svar: Cellandningen kallas också för förbränning. Cellandningen sker inuti cellens kraftverk (Mitokondrien). Fotosyntesen och cellandningen är rätt lika om man ser till reaktionsformeln. Cellandningen är fotosyntesen baklänges
Reaktionsformel
Druvsocker + O2  CO2 + H2O + Energi
6. På vilket sätt kan druvsocker vara en energibärare?
Svar: Den energi som klorofyllet en gång fångade upp från solen släpps nu fri när bindningarna mellan kolen löses upp i druvsockret. Energin behöver cellen för att bygga nya ämnen och bryta ned andra.
7. Varför tar inte kolet i luften slut?
Svar: Kolet i luften tar inte slut eftersom kolet går i ett kretslopp. Kolet är från början bundet som koldioxid i atmosfären. Växterna tar upp koldioxiden genom sina små hål ( klyvöppning) i bladen eller barren. I fotosyntesen omvandlas koldioxiden till druvsocker. Både människor och djur äter växter och på det sättet får vi i oss kolet. i cellandningen förbränns druvsockret till koldioxid och vatten. Koldioxiden andas vi ut och då är kretsloppet slutet. Detta kallas för kolets kretslopp.
8. Varför tar inte syret slut i luften när vi är så många människor som andas?
Svar: Även syret har ett kretslopp. Trädet släpper ut syre ur klyvöppningarna. Syret är en restprodukt från fotosyntesen. Syret används till cellandningen hos djuren. I cellandningen förbränns druvsockret med hjälp av syret och då bildas koldioxid. Koldioxiden andas vi ut och sedan tar växterna upp det igen till fotosyntesen som släpper ut syret igen. Detta kallas syrets kretslopp.
9. Vad är en näringskedja?
Svar: I en näringskedja beskrivs hur näringen går från blommorna till de minsta djuren och sedan till de större djuren. Längst upp i näringskedjag finns en topppredator.
10. Vad är en producent?
Svar: Växterna producerar näringsämnen och därför kallas växterna för producenter.
11. Vad är en konsument?
Svar: Djur som äter växter kallas för konsumenter eftersom de konsumerar näringsämnena.
12. Vad är en destruent?
Svar: Djur och växter som dör skall brytas ned och det är nedbrytarna som sköter denna del. Svamp, mask och bakterier tillhör nedbrytarna (destruenter). Se kolumnen.
13. Vad är en näringsväv?
Svar: En näringsväv beskriver bättre än en näringskedja hur näringen i ett ekosystem sprids. Eftersom flera arter äter av samma art går näringen inte en enkel kedja.
14. Varför ökar inte en kos vikt lika mycket som maten den äter?
Svar: Mycket energi går förlorad i varje steg i en näringskedja eller i en näringsväv. Att inte 100% av energin i ett steg bygger upp nästa steg beror på att vi dels har ett energispill i vårt tarmsystem. Det förloras också mycket energi åt att röra sig när man jagar. Mycket energi går också åt till att hålla kroppen varm. Bilden nedan visar hur man kan beskriva energiförlusten en näringspyramid.
Tillbaka
Källa: Aeolian
(wikipedia)
|
