|
Etologi
Läran om djurs beteende
Man kan sammanfattar att beteende hos djur är antingen
1. Medfödda
2. Inlärda
1. Medfödda beteenden
Medfödda beteenden är sådana beteenden vi har från födseln, vi är alltså inte tvungna att lära oss av andra. Sugreflex och gripreflex hos små bäbisar är sådana exempel. Le, skratta och gråta är också exempel på medfödda beteenden.
Denna film är en länk från youtube.
Instinkter är medfödda beteende bundna till en viss art. Arga hunder visar t.ex. tänderna. Arga katter reser gärna ragg och fräser för att skrämmas och visa att de tänka slåss om de måste.
Jaktinstinkter är också artbundna. En gädda angriper gärna ett drag som påminner om en skadad fisk. Att draget påminner om en skadad fisk är en så kallad nyckelretning som måste till för att jaktinstinkten skall aktiveras. Man säger att nyckelretningar startar instinktshandlingarna. Även om jaktinstinkterna är medfödda måste de finslipas för att få en fulländad predator.
Denna film är en länk från youtube.
Det måste finnas en viss motivation för att starta en instinkt. Det hjälper alltså inte bara med en nyckelretning. En mätt gädda har mindre tendens att angripa ett drag som far förbi. En hungrig gädda angriper oftare och i detta fall är hungern och längtan efter mat motivationen till sin instinkt.
Denna film är en länk från youtube och utgiven av tranh85bo
2. Inlärda beteenden
De vanligaste sätten för ett djur att lära sig är genom prägling, upprepade försök eller härmning.
Prägling:
Tidigt i ett djurs liv lär sig djuren känna igen sin egen art. Lyfter du ut ett andägg ur sitt bo och kläcker det hemma kommer andungen att präglas av den förste han ser, vilket blir du. Djur som lever i stora flockar präglas av gruppen. På detta vis får djuret in grupptillhörighetskänsla. Prägling förekommer till stor del endast under tidigt skede av livet.
Upprepade försök:
Mer utvecklade djur kan lära sig mycket fort olika beteenden. Schimpanser kan använda sig av redskap för att kunna komma åt maten de är ute efter. Hundar kan lära sig att öppna dörrar och katter kan lära sig att spola på toaletstolar. En sak som alla dessa har gemensamt är att de inte kunnat göra detta med en gång utan de har försökt gång på gång tills de lyckats. Ekorrar är mycket svåra att hålla borta från fågelborden. Hur man än försöker finner de en väg till bordet, men så klart efter upprepade försök och flera misslyckanden.
Denna film är en länk från youtube och utgiven av bigband
Härmning:
Fåglar lär sig sjunga som sin egen art genom att härma sina föräldrar. Man har i olika försök plockat bort ungarna från sina föräldrar. Det visade sig att ungarna sjöng men inte som sina föräldrar när de levt åtskilt från sin egen art. Visste du att även hos fåglarna finns olika dialekter? Fåglar kan även härma andra fåglar eller läten.
Denna film är en länk från youtube och utgiven av m_r_anders
Hur pratar djur?
Djur signalerar till varandra på olika vis. Antingen handlar det om direkta läten. De använder också dofter för att till exempel märka ut sina revir eller visa att de är parningsvilliga. Djur kan ha varningsfärger för att skrämmas och på så vis undgå att blir uppäten.
Rörelse och dofter:
Bin i en bikupa "pratar" med varandra. På detta vis kan de tala om för varandra var de kan hitta blommor med mycket nektar. De pratar inte som vi utan utför speciella danser inne i kupan. På detta vis kan biet tala om riktning, avständ och mängden av föda.
Djur lägger gärna ut dofter i sina revir för att visa att området tillhör dem. Dofter är också bra att lägga ut för att tala om att man är parningsvillig. På detta vis kan en hona få flera hanar att välja mellan. Djur som lever i stora flockar känner igen varandra på dofterna. Ett litet bi som vill in i en annan kupa för att stjäla honung kommer snabbt att bli påkommen och dödad.
I bland kan det vara så att ett litet ofarligt djur tar form och utseende av ett farligt djur. Detta kallar man för mimecry. Tänk dig flugor som ser ut som getingar, dessa slår du inte ihjäl med bara handen. I detta fall skickar djuret ut signaler om att den är farlig till omgivningen.
 
Bild 1. Bilden föreställler en bålgeting Bild 2. Bilden föreställer en fluga som
bilden och är fotograferad av i stort liknar en bålgeting. Denna fluga har
Sven Teschke, Büdingen bålgetingen att tacka för mycket
Vad är ett revir?
Det som djur behöver i naturen är föda, skydd eller gömställe och stor chans till att para sig. Ett djur som hittar ett visst område med alla dessa punkter har skaffat sig ett riktigt bra revir. Djuren är väl medvetna om reviret är värt att försvara. Detta gör att revirägaren kan bli mycket aggresiv mot inkräktare som försöker bosätta sig i reviret. Inkräktaren vet inget om området och därför har de inte heller samma motivation att ta området. Försvararen brukar vara den starkaste men dock långt från alltid.
Hot och signaler
Ibland kan djur dö i stridigheter i kampen om honorna eller reviren. Andra gånger sker det en kraftmätning utan direkt våld. Ofta räcker det med signaler om vilken som är den starkaste. I apflocken kan alfahanen få raseriutbrott. Han springer omkring i flocken och rycker och dra i grenar. På detta vis visar han sin styrka och de andra hanarna kommer inte att försöka ta hans ställning. Det är endast alfahanen som får betäcka honorna men det är klart att det sker lite betäckningar i smyg bakom ryggen på alfahanen.
Val av partner/Sexuell selektion
Ofta i naturen är det honorna som välje partner. Anledningen till detta är att det är honan som föder upp ungarna. Genom att välja den starkaste hanen kan honan garanteras goda arvsanlag till sina ungar. Många arter skaffa sig fysiska attribut såsom påfågels stjärtfjädrar. Den fågeln med finaste och mest imponerande fjädrar är den som kommer att få para sig. I vissa djur grupper handlar det om bröllopsgåvor. Dessa består av mat som hanen samlar och sedan lockar honan till parning. I vissa fall som hos spindlar och bönsyrsa kan själva gåvan vara hanen själv. Om hanen inte passar sig kan honan äta upp honom direkt efter parningen.
Denna film är en länk från youtube och utgiven av picardposer
|
