|
Atom och kärnfysik
1. Hur är en atom uppbyggd?
Svar: I Bohrs modell finns tre subatomära partiklar, protoner, neutroner och elektroner. För att atomen skall vara neutral, alltså ingen laddning, finns lika många protoner (+) som elektroner (-).
Detta är en kolatom. Den är uppbygd av 6 protoner, 6 neutroner och 6 elektroner
2. Vad säger atomnummret?
Svar: Atomnummret säger hur många protoner det finns i en atomkärna. På detta vis vet du också hur många elektroner det finns i kärnan eftersom atomen saknar leddning.
13Al Aluminium har atomnummer tretton.
3. Vad är det som väger i en atom?
Svar: I en atom är det protonen och neutronen som väger, har massa. Elektronen har i stort sett ingen massa om man jämför med protoner och neutroner.
4. Vad anger masstalet?
Svar: masstalet anger hur många protoner och neutroner det finns i atomkärnan. Genom att subtrahera atomnumret med masstalet får du fram antalet neutroner i kärnan. Masstalet är siffran som är upphöjd framför det mekiska tecknet. Kol har atomnummer k och masstalet 12.
5. Vad menas med att en atom är i sitt grundtillstånd?
Svar: En atom som har sina elektroner i sina ordinarie, vanliga, banor sägs befinna sig i sitt grundtillstånd.
6. Vad har hänt med en atom som är exciterad?
Svar: elektronerna i atomen kan ta upp energi från omgivningen. Detta utnyttja man i bland annat lysrör. I lysröret finns argongas och förångad kvicksilver. När man låter ström passera genom gasen tar elektronerna upp energin. Elektronerna får då högre energi. Elektronerna hoppar då ut till en elektronbana längre ut. Detta tillstånd kallas exciterat tillstånd. en exciterad atom kan är mycket reaktiv och behåller tillståndet en bråkdels sekund.
7. Vad händer när en exciterad atom går tillbaka till sitt grundtillstånd?
Svar: När elektronen inte längre kan behålla energin släpper den energin i form av en partikel som kallas för foton eller ljusblixt.
8. Hur uppstår ljus?
Svar: Samtidigt en exciterad atom släpper energin faller elektronen tillbaka till sin normala elektronbana, alltså till sitt grundtillstånd. energin avges i form av en ljusblixxt, eller foton. Att vi ser konstant ljus från ett lysrör beror på att miljarder och åter miljarder av exciterade atomer ger upphov till ett ljus som vi upplever konstant och inte som ljusblixtar.
9. Vad är ett spetrum?
Svar: Ett spektrum skall ses som en uppdelning av elektromagnetiska vågor. På detta vis kan man få ljuset att dela upp sig i regnbågens alla färger.
Bild från wikipedia
10. Vad är ett kontinuerligt spektrum?
Svar: Ljus från solen har våglängder från alla färger som människan kan se. Då ljuset delar upp sig när den passerar en prisma kan man se alla färgerna i spektret. Detta spektra kallas för kontinuerligt spektra. Ljus med alla färgerna upplevs av människan som vitt ljus.
11. Vad är ett absorbtionspektrum?
Svar: Om ljus med kontinuerligt spektra får passera en gas och sedan passera en prisma uppstår ett absorptionsspektra. Vissa färger har absorberats och därför framträder inte alla färger. På de platser där de absorberade färgerna skulle varit finns nu mörka sträck.
12. Vad är ett emmisionsspektrum?
Svar: Om en upphettad gas ger från sig ljus med ett fåtal våglängder får man emissionsspektrum. endast ett fåtal våglängder avges. I spektret uppstår emissionslinjer i de färger som varje våglängd står för.
13. Vad är en elektromagnetsik våg?
Svar: Elektromagnetska vågor är en vågrörelse. Beroende på vilken våglängd den elektromagnetiska vågorna har kallas de olika.
Namn Våglängd
Radiovågor Över en meter
Mikrovågor Ca 1mm-1m
Infraröd strålning mindre än 0,1mm
Synligt ljus 400-800nm
Ultraviolett 100-1nm
Röntgen 0,01nm
Gammastrålning 0,001nm
14. Vem kom på att röntgenstrålarna kan användas till röntgen?
Svar: Wilhelm Röntgen fick 1895 nobelpriset för sin upptäckt om röntgenstrålarna. Det han kom på var att elektromagnetisk strålning går igenom kroppens mjuka vävnader men inte benen. På detta vis kunde man se om något var brutet.
15. Kan du någon viktig person inom atom och kärnfysiken och vad de kom på?
Svar: Viktiga personer att känna till är Henri Becquerel samt Marie och Pierre Curie. Henri kom på att atomkärnorna faller sönder och sänder ut strålning. Marie och Pierre kom på grundämnet radium som utsänder mycket starkare strålning än uran.
16. Hur uppstår alfastrålning? Hur långt når alfastrålning?
Svar: En atomkärna som inte är stabil faller sönder och avger olika typer av radioaktivitet. Nedan faller uran 238 sönder till en heliumkärna och en toriumkärna. Alfastrålning består alltså av heliumkärnor. Även om alfastrålning är farligt når den inte speciellt långt, den stoppas av ett tunt papper.
17. Vad består betastrålning av? Hur långt når den?
Batastrålning består av elektroner. Denna strålning når längre och är svårare att stoppa. Dock räcker en tjockare träbit. Elektronerna kommer från kärnan. Detta är möjligt då neutronen är uppbyggd av en proton och en elektron.
18. Vad består gammastrålning av
Gammastrålning är inte materia utan elektromagnetisk strålning. Denna uppstår när kärnan faller sönder.
19. Vad menas med joniserande strålning?
Svar: Denna strålning är joniserande vilket betyder att den ger joner. Joner i sin tur kan orsaka cancer. alfa och betastrålning är också joniserande.
20. Vilket är vårt minsta grundämne?
Svar: Väte är vårt minsta grundämne. Vanligen består den av en proton i kärnan och en elektron som cirkulera runt kärnan.
21. Vad är en isotop?
Svar: Det finns andra typer av väte. Dessa kallas för isotoper.Isotoper har fler neutroner i sin kärna än normalt.
22. Vad heter vätets isotoper?
Svar: Vätets isotoper har neutroner i kärnan vilket inte vanlligt väte har. Deuterium har en neutron i vätekärnan. Tritium har två neutroner i vätekärnan. Både tritium och deuterium är tyngre än vanligt väte.
23. Vad händer om vatten har vätets isotoper istället för vanligt väte?
Svar: Om en vattenmolekyl är uppbyggt av deuterium eller tritium istället för vanligt väte kallas det för tungt vatten.
Tillbaka
|
