Nyheter

Inget inlagt.

•

• 

• 

Vardagens kemi.

Lokal målbeskrivning

Näringslära

Anteckningar från lektionen

Ett näringsämne är ett ämne som ger energi eller bygger kroppens vävnader. Djuren måste ta upp närinsämnena via födan. Växter producerar sin näring genom fotosyntesen då kolhydrater bildas.

Man kan i stora drag dela in näringsämnena i tre huvudgrupper

1. Kolhydrater

2. Fetter

3. Proteiner  

Ibland räknas även vatten till näringsämnena men jag går inte genom detta här. Kroppen behöver också mineraler för att fungera. Dessa har kroppen till bland annat sina proteiner.

1. Kolhydrater

Kolhydraterna får vi egentligen från växterna som producerar dessa via fotosyntesen. Kolhydraterna delas in i tre huvudgrupper.

a) Enkla sockerarter

b) Sammansatta kolhydrater

c) Stärkelse och cellulosa

1a. Enkla sockerarter

De enkla sockerarterna är kolföreningar med syre och väte. Vanligen har de enkla sockerarterna molekylformeln C₆H₁₂O₆.

Druvsoker, eller glukos som den också heter, är mycket söt i smaken och används därför till bakverk och godis.

Fruktos kallas också för fruktsocker. Fruktos finns det gott om i söta frukter och bär. Fruktos är sötare i smaken än druvsockret. Därför används fruktos som sötningsmedel.

När man äter enkla sockerarter kan blodet snabbt ta upp sockret via de tunna tarmväggarna. Man talar ofta om en sockerkick. Denna beror på att sockernivån i blodet ökat snabbt och man upplever sig piggare. Dock avtar denna effekt snabbt. Det låga blodsockret som följer gör att man blir dåsig och Trött 

Fruktos är en rund molekyl med fem hörn.

1b Sammansatta sockerarter

Till de sammansatta sockerarterna räknas rörsocker maltsocker och mjölksocker.

Rörsockret utvinns ur sockerrör och sockerbetor. Maltsocker används i öltillverkning.

Mjölksocker finns i mjölk. Mjölk består till ca 5% mjölksocker.

De sammansatta sockerarterna är uppbyggda av fler än en ringstruktur. Därför är också de sammansatta sockerarterna mindre söta i smaken.

1c Stärkelse och cellulosa

Potatis innehåller mycket stärkelse. Stärkelse är långa kedjor av druvsocker. Vi kan inte ta upp stärkelsen direkt från födan utan den måste sönderdelas av speciella enzymer som finns bland annat i saliven. I och med att stärkelse är stora molekyler tar det tid att bryta ned stärkelse till druvsocker. Av denna anledning kommer heller inte sockernivån att stiga så snabbt. Stärkelse är på detta vis bättre föda än de enkla sockerarterna. Man får stabilare blodsocker.

Stärkelse används till bland annat klister. Stärkelse sväller upp när det blandas med vatten. Den får en mer trögflytande konsistens. Mjöl och potatismjöl är mycket bra för att göra såsredningar.

Cellulosa är precis som stärkelse uppbyggt av druvsocker. Skillnaden mellan stärkelse och cellulosa är bara antalet druvsockerenheter  i kedjan. Stärkelse har 100-2000 enheter medans cellulosa har 2000-3000 enheter.

Eftersom cellulosa är så stora molekyler kommer inte våra tarmar kunna bryta ned cellulosan. Kor däremot har mycket längre tarmpaket och fler enzymer och därför större möjlighet att kunna ta till sig av energin i cellulosan. Större delar av växterna består av cellulosa. 

2. Fetter

Fett är vårt mest energirika näringsämne. Fett används mycket till tvål, salvor, margarin och stearin. Fett är uppbyggt av en glycerolmolekyl samt fettsyror. När du äter fett bryts fettet ned till just glycerol och fettsyror.  

Fetter kan indelas i två grupper

a) Animaliskt fett

b) Vegetabiliskt fett

2a) Animaliskt fett

Med animaliskt fett menas sådant fettt som kommer från djurriket. Fettet utvinns ur djurceller. Man brukar också skilja melan djurfetterna. Fett från gris kallas ister  medans fett från nötkreatur kallas talg.

2b) Vegetabiliskt fett

Med vegetabiliskt fett menas sådant fett som kommer från växtriket. Vegetabiliska fetter utvinns ur växter som är mycket rika på fett. Exempel på sådana växter listas nedan.

Solrosfrön ger solrosolja

Sojaböna ger sojaolja

Raps ger rapsolja

De flesta vegetabiliska fetterna är oljor, vilket betyder att de är i flytande form i rumstemperatur. De används mycket inom matlagning.

De vegetabiliska fetterna har mer omättade fettsyror än de animaliska fetterna. Detta gör att de vegetabiliska fettarna oftast är flytande oljor.

Fettets uppbyggnad

Fettsyror är vanliga organiska syror, vilka vi gått igenom tidigare. Exempel på organiska syror kan vara butansyra eller hexansyra.

Glycerolmolekylen är en trevärd alkohol. Till dessa tre hydroxidgrupper binder sedan de organiska syrorna och bildar därigenom en esterförening.

Fett är alltså uppbyggt av glycerol och fettsyror. Beroende på om fettsryrorna är mättade eller omättade säger man att fettet är mättat eller omättat.

3. Proteiner

Proteiner är ett vikttigt näringsämne då det har många funktioner i vår kropp. Några av funktionerna spaltas nedan:

-Byggstenar för nya celler T.ex. keratin i naglar

- Tranport protein t.ex hemoglobin

- Enzymatisk funktion t.ex. Amylas i saliv som klipper stärkelse.

Uppbyggnad

De proteiner som våra celler tillverkar består av 20 olika typer av proteiner. Sedan sätter cellerna ihop dessa efter varandra i långa kedjor. Vårt minsta protein, insulinet, består av endast 51 aminosyror.

Bilden föreställer proteinet insulin. Bilden är från wikipedia.

 Alla aminosyror ser i glunden lika ut, Det som skiljer dem åt är "R" gruppen. Vår minsta aminosyra, Glycin, har endast en väteatom på "R" platsen. 

                                                             Bilden är från wikipedia

När man äter proteiner kommer proteinet att sönderdelas till sina byggstenar nämligen aminosyrorna. detta sker främst i tunntarmen. Aminosyrorna tas upp i blodet och transporteras till cellerna. I cellerna byggs sedan kroppens egna proteiner upp med hjälp av de aminosyror som du fått i dig via proteinerna i födan.

Proteiner är värmekänsliga. Om de utsätts för hög temperatur kommer proteinstrukturen att ändras och proteinet mister sin funktion. Ett bra exempel på detta är när du steker kött. Köttet går från röd färg till gråvit färg.

Hos läkaren har du säkert fått lämna urinprov. Det händer att läkaren vill undersöka om man "läcker" proteiner. Dessa prover är mycket lätta. Man tar helt enkelt en urinsticka och doppar i urinen. Får man en färgändring har man urin i blodet.

Studieuppgifter

Här nedan kan du öva lite på de kunskaper du har om våra näringsämnen. Klicka på läraren så ger han dig ett litet test.

Studieuppgifter Frågor/svar