|
Översättning
Alger och urdjur
Målbeskrivning
Syfte
Kursen syfta till att du utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser. Vidare syftar kursen till att utveckla kunskap om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning. Algerna och urdjuren är en av de tidigaste livsformerna som vi alla hästamma från, därför syftar kursen också till att utveckla kunskap om livets villkor och utveckling och kan se sig själva och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv.
För betyget godkänt skall du:
- Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan kan beskrivas i ekologiska termer.
- Ha insikt i fotosyntes och förbränning samt vattnets betydelse för livet på jorden.
- Ha kännedom om hur celler är byggda och hur de fungerar,
,- Känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald.
Kriterier för betyget Väl Godkänt
Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.
Eleven bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt undersöka.
Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering.
Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder.
Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information som media tillhandahåller.
Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet.
Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga och samhälls problem.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att skapa nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden.
Eleven redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärderar slutsatser av en undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning.
Eleven planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning.
Eleven beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder.
Eleven identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller.
Eleven använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden.
Eleven illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
Alger
Till algerna räknas många olika arter. Allt från encelliga alger till flercelliga. Algerna har klorofyll, vilket betyder att de kan skaffa sin egen näring via fotozyntesen.
CO2 + H2O + Solenergi  Druvsocker O2
Som du ser produceras syregas i denna reaktion. det har funnits alger på jorden mer än 3 miljarder år. Algerna står för mer än 70% av jordens totala syreproduktion till atmosfären och det är de som syresatt vår atmosfär.
De flesta alger lever både i sötvatten och saltvatten. De encelliga algerna som flyter med vattenströmmarna kallar man vanligen för växtplankton. Växtplankton är viktiga i näringskedjan då de tjänar som föda för mindre djur, men även för större djur såsom bardvalen som är starkt beroende av dem. Växtplankton har reducerad förmåga att själv röra sig och är därför beroende av vattenströmmarna.
Algerna förökar sig genom att delar lossnar som sedan växer vidare på andra ställen. Alger kan också föröka sig genom att äggceller och spermacelller släpps ut i vattnet.
De flercelliga algerna har du säkert sett när du varit vid havet. Längst upp vid vattenytan hittar man grönalger. Man brukar kalllar dessa för sjögräs. Om du har badat vid klippiga badstränder kan du se gröna alger på stenarna. Dessa gröna alger heter grönslick.
Lite djupare ned i vattnet hittar man blåstång som är en brunalg. Denna är typisk med sina blåsor på bladen. Rödalgen är den alg som kan leva längst ned av dessa alger. Man vet att rödalgen kan leva ner till 200 meters djup.
Alger används både som mat och gödsel.
Urdjur
Urdjuren saknar förmågan att själv producera sin egen näring. De har alltså ingen klorofyll. De tar in mat genom ena delen av cellen. Urdjuren har könlös förökning och delar sig när de skall föröka sig. Urdjuren är encelliga organismer som kan bilda vilosporer. Urdjur finns både i vatten och på land. De andas syre och som du kommmer att se på laborationen, finns det gott om olika urdjur i t.ex. hö. Urdjuren är också mycket viktiga i näringskedjan. Både småfisk och större djur är beroende av att det är gott om urdjur i vattnet. Urdjuren i vatten kallas också för djurplankton.
Trots att urdjuren bara har en cell har olika delar av cellen olika uppgifter. En del tar in föda medan en annan avlägsna restprodukter. Eftersom urdjuren är de äldsta djurcellerna härstammar vi alla från denna cell.
Urdjur orsakar sjukdomar
Malaria är väl en av de mest kända sjukdomarna. Malaria är ett urdjur som sprids med hjälp av myggor. När man fått malaria insjuknar man med hög feber. Malaria är och har varit en vanlig dödsorsak i tropiska länder. Även dricksvatten kan ha urdjur. Det är därför viktigt att hela tiden se till att man har rent vatten att dricka.
Vi förstör för oss själva
Eftersom både växt och djurplankton är grunden i näringskedjorna är dessa båda mycket viktiga livsformer för att livet överhuvudtaget skall existera. De står också för stor del av vårt syre i atmosfären. När vi förbränner olja och växtdelar frisläpps sura oxider som bildar syror i molnen. Syrorna faller sedan ned i våra sjöar och vattendrag. Försurning är ett stort problem. Både växtplankton och djurplankton dör om vattnets pH värde sjunker för mycket. Allt liv i i vattnet blir på så vis drabbat. Sjöarna blir helt klara men det finns inget liv i dem. I haven ser inte situationen lika allvarlig ut. Men här är det tungmetaller och övergödning som är ett större problem.
|
