pluggano.se © 2007 • Privacy Policy • Terms of Use

 

Nyheter

Inget inlagt.

 

 

 

 

• 

 

   Hem     Biologi     Kemi     Kontakt     Naturvetaren svarar

 

                                                             

 

 

 

 

 

 

 

Instuderingsfrågor

Lever och Njurar

 

1. Varför behöver blodet renas?

Svar: I våra celler byggs hela tiden ämnen upp och ämnen bryts ned. I dessa reaktioner bildas restprodukter som cellerna tömmer ut i blodet. Restprodukterna kan på flera sätt vara skadliga för hälsan och därför måste blodet hela tiden renas. Om vi inte blir av med  bygger upp och bryter ned ämnen bildas produkter som blodet måste göra sig av med. Den största delen av restprodukterna renas bort i njurar och lever.

 

 

 

2. Vilka är njurarnas funktion?

Svar:

- Rena blodet

- reglerar vätskebalansen

- Reglera blodtrycket

 

3. Hur många njurar har människan? 

Svar: Människan har två njurar

 

4. Beskriv hur reningen i njurarna går till.

Svar: I njurarnas yttersta skikt, njurbarken, finns små nystan (glomerulusnystan) av tunna blodkärl där blodet centrifugeras. Vatten, salt och avfall lämnar på detta vis blodet. Eftersom blodet renas flera gånger varje timme bildas nästan 200 liter  primärurin. Om vi inte ta tillbaka all denna vätska skulle vi snart torka ut.      Bilden är en länk till worldpress.com

 

5. Vad är primär urin?

Svar: All den urin som bildas i njurarna innan vätska tas tillbaka till blodet.

 

6. Hur tas vätskan tillbaka till blodet från primärurinen?

Svar: Längre ned i njurarna (njurmärgen) tas vätskan tillbaka till blodomloppet. Hur mycket vätska som skall tas tillbaka styrs via saltkoncentration i kroppen och via ett hormon som heter ADH (anti diuretic hormon). När kroppen tagit tillbaka den vätska som behövs för att bibehålla saltbalansen och blodtrycket återstår ca 1.8 liter urin som man kissar ut varje dag.

 

7. På vilket sätt kan njurarna reglera blodtryck och vätskebalans?

Svar: Eftersom njurarna återtar vätskan från primärurinen reglerar njurarna samtidigt både blodtrycket och saltbalansen i kroppen. Är salthalten i kroppen hög återtar njurarna mer vätska och om salthalten är låg tar inte njurarna upp lika mycket vätska från primärurinen.

 

8. Vilka sjukdomar kan man finna genom att undersöka urinen?

Svar: Genom att undersöka urinen kan man finna flera sjukdomar. Har man  hög   sokerhalt i urinen kan man misstänka diabetes. Har man mycket nitrater i urinen kan man misstänka urinvägsinfektion. Stora mängder proteiner i blodet är inte normalt eftersom dessaa inte skall centrifugeras bort till primärurinen. Detta kan vara tecken på en allvarlig sjukdom som måste behandlas av läkare.

 

9. vad händer om njurarna sluta att fungera?

Svar: Om njurarna sluta fungera kommer blodet inte att renas. Vi får då stora mängder giftigt avfall i blodet som kan leda till döden. Personer med starkt försämrad njurfunktion behöver därför rena blodet med hjälp av speciell behandling som kallas för dialys. Vid en dialys renas blodet av en maskin som man kopplar til patientens blodkärl.

En annan behandling är att tranplantera in nya njurar från avlidna personer eller från någon donator som är snäll och avvara en av sina två njurar. Man kan leva med endast en njure.

 

 

 

 

10. Vilken funktion har levern?

Svar:

- renar blodet

- Lagra socker, vitaminer och järn

- producerar galla

- Tillverka en del av vårt blod. Framförallt i ung ålder.  

 

 

                                                                         Bilden är en länk till 

                                                                         sjukvårdsrådgivningen.se

 

11. Ge exempel på ämnen som levern renar bort från blodet.

Svar:  Levern renar vårt blod från giftiga ämnen. De giftiga ämnena bryts ned i levern och alkohol är ett exempel på detta. Läkemedel kan också brytas ned i levern. Levern är ett blodrikt organ och renar allt blod  ca 20 ggr varje timme. Om man får i sig för stora mängder av gifter såsom alkohol eller läkemedel kan levern skadas. Detta är allvarligt och kan leda till så kallad skrumplever.

 

12. Socker lagaras i levern. På vilket sätt och varför?

Svar: När man får i sig stora mängder socker lagras detta socker som glykogen i levern. När man sedan behöver energi snabbt ombildas glykogenet till druvsocker igen.

 

13.  Varför färgas vår avföring brun?

Svar:De röda blodkroppar som blivit för gamla bryts ned i levern. Avfallet från blodkropparna släpps ut i gallan. Gallan bryter ned fett i tolvfingertarmen och ger avföringen dess bruna färg. Även andra gifter släpps ut i gallan som levern vill göra sig av med. på detta vis lämnar gifterna kroppen via avföringen. Det är järnet i hemoglobinet som gör att gallan färgar avföringen brun.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

Inget inlagt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hjärtat slår normalt 60-70 slag per minut. Blodtrycket är normalt 65/110. Det undre värdet säger hur högt trycket är i vilofasen. Dvs hur högt trycket är mellan kontraktionerna. Det övre värdet säger hur högt trycket är under arbetsfasen. Dvs under själva kontraktionen.

 

Hjärtat själv är en stor muskel som aldrig vilar. Hjärtat behöver mycket syre och det får hjärtat via sina egna kärl, kranskärlen.

 

Blodtryck och muskelpumpen

 

Vårt blodtryck regleras automatiskt Genom små receptorer i blodkärlen känner kroppen av hur högt trycket är. Behövs högre tryck ges signaler till hjärtat om att slå hårdare. Muskelpumpen gör det möjligt för blodet att komma tillbaka till hjärtat från t.ex. benen. Eftersoom blodtrycket är lågt i venerna kan inte blodet själv transporteras till hjärtat. Musklerna runt venerna trycker på kärlen och pressar blodet upp mot hjärtat. Klaffar hindrar blodet att rinna tillbaka till fötterna.

 

Kondition

Kondition är egentligen ett ord som säger hur pass en individ kan syresätta muskelcellerna. Personer med god kondition har stora möjligheter att syresätta musklerna då man har god lungkapacitet, många röda blodkroppar och ett friskt hjärta som kan pumpa med högt tryck. Kan man inte syresätta muskelcellerna bildas mjölksyra. Detta gör mycket ont. För att träna upp sina kondition behövs träning. Man ökar då hjärtats förmåga att pumpa ut blodet. Man kan också öka lungkapaciteten. Genom att kroppen behöver mer syre vid träning bildas fler röda blodkroppar som bär syret i blodet.